Se även Finland, Luleå stift. Litt.: L. L. Læstadius, Dårhushjonet 1—2 (utg. och m. inledn. av E. Bäcksbacka, Finska kyrkohist. samf. handl. 50:1—2, Helsingfors 1949); dens., Kirkkopostilla (2 ed., Tammerfors 1900; sv. övers. Tammerfors 1901); dens., Uusi postilla (3 ed., Uleåborg 1929); dens., Kolmas postilla (2 ed., Sordavala 1936); Tidskriften Ens ropandes röst i öknen (utg. av dens. 1852—54, 2 ed., Uleåborg 1909). Ett flertal biogr. och kyrkohist. framst. t. ex.: M. E. Miettinen, Læstadiolainen heräysliike 1 (Den læst. väckelserörelsen, diss. Helsingfors, St. Michel 1942); C. J. E. Hasselberg, Under Polstjärnan. Tornedalen och dess kyrkliga historia (Uppsala 1935; inneh. en fullst. bibliografi över L:s skrifter och täml. fullst. förteckn. över annan Læstadiuslitt.); A. Zidbäck, L. L. Læstadiuksen kristillisyyden-näkemys (L. L. Læstadius’ kristendomssyn, Åbo 1937); Y. Nummi, Kärsimysmystiikka Læstadiuksen julistuksessa (Lidandesmystiken i Læstadius’ förkunnelse, Uleåborg 1934); G. Dahlbäck, Den gamla och den nya människan i L. L. Læstadius’ teologi (diss. Lund 1950; framst. av hela Læstadius’ teol. åskådn.); dens., Den læstadianska väckelsen (i Luleå stift i ord och bild, Sthm 1953; sammanfattn. av Læstadius’ teologi och den senare ]:s historia); A. Sandewall, L. L. Læstadius och Sorsele-läseriet (i Kyrkohist. årsskr. 1950); G. Wikmark, Vem var Læstadius’ »Maria»? (i Forum theologicum 10, 1953); P. Boreman, Læstadianismen (prästm.-avh. Luleå, Sthm 1953). G. D—ck LÆSTADIUS, Lars Levi. L.föddes år 1800 ìi Jäckvik i Arjeplogs socken i ett hem, präglat av djup misär. 1820 började han sina studier i Uppsala, där han först ägnade sig åt botaniken, vari han senare nådde internationellt rykte. 1825 blev han prästvigd i Härnösand och utnämndes omedelbart till kyrkoherde i Sveriges nordligaste församling, Karesuando, vars moraliska förfall, främst förorsakat av det ohämmade spritmissbruket, L. beskriver såsom hart när otroligt. L:s första 18 år i Karesuando kännetecknas, förutom av fortsatta naturvetenskapliga forskningar, av ett oförtrutet men föga framgångsrikt arbete för nykterheten. Sitt misslyckande anser L. bero på att han själv icke var »pånyttfödd». 1843 utnämndes L. till prost över lappmarksförsamlingarna. 1844 träffade han i Åsele lappflickan Maria, 30 929 LÆSTADIUS Lars Levi Læstadius. Litograți. lärjunge till väckelsepredikanten Pehr Brandell, och upplevde genom henne ett avgörande andligt genombrott. Efter denna händelse började hans ljungande predikningar i Karesuando väcka uppmärksamhet, och 1846 började under en av våldsam extas präglad gudstjänst den väckelse, som inom få år grep praktiskt taget hela norra lappmarkens och hela Tornedalens befolkning och sträckte sina verkningar till grannländerna i öster och väster. Väckelsen spreds även med hjälp av lekmannapredikanter, främst Johan Raattamaa, som kan kallas læstadianismens andre lärofader. År 1849 flyttade L. såsom kyrkoherde till Pajala, där han stannade till sin död 1861. Väckelsen fortsatte trots det motständ, som här mötte honom i form av anklagelser till domkapitlet m. m. L:s teologiska åskådning. Efter omvändelsen säger sig L. vilja offra botaniken för att icke frestas av ärelystnadens farliga synd. En ny vetenskap har fångat hans intresse, den på fysiologiska och psykologiska »ve- 930