fysiska begreppet om det absoluta, och slutligen då det gäller aff teoretiskt utreda och systematiskt framställa den kristna trons grundsatser i andra termer än det ena eller andra metafysiska systemets vilseledande kategorier. Litt.: Gängse dogm- och filosofihistoriska översiktsarbeten ge en god introduktion i de metafysiska problemställningarna, men kunna ej ersätta det direkta studiet av några av de stora tänkarnas originalarbeten; t.ex. Platon: Gästabudet, Faidon, Staten; Aristoteles: Metafysišk; Descartes: Meditationes; Spinoza: Etik; Kant: Prolegomena zu einer jeden künftigen Metaphysik; Hegel: Phänomenologie des Geistes. En bra sammanfattning av den romerska ståndpunkten ger J. Gredt, Die aristotelisch-thomistische Philosophie 1—2 (Freiburg i. Br. 1935); jfr även K. E. Skydsgaard, Metafysik og tro (diss. Khvn 1937). Exempel på samtida, mer fristående m. erbjuder A. N. Whitehead, Process and reality (Cambridge 1929) och N. Hartmann, Der Aufbau der realen Welt (Berlin 1940). A. J. Ayer, Language, truth and logic (2 ed. London 1947; sv. Övers. Språk, sanning, logik, Sthm 1953) är ett karakteristiskt uttryck för positivistisk kritik av m. Representativa uttryck för kritiken av m. från lutherskt-teologisk sida är A. Nygren, Religiöst apriori (Lund 1921); R. Bring, Till frågan om den systematiska teologiens uppgift (Lunds univ. årsskrift, N. F. Avd. 1. Bd 29, Nr 1, Lund 1933) och dens., Wie ist nicht-metaphysische Philosophie möglich? (i Hum. vetenskapssamfundets i Lund årsberättelse, Lund 1940). S. E. R. METODISMEN. Historia. M. leder sitt ursprung från den väckelserörelse, vars främsta namn var John Wesley* (1703— 1791). Upplysningen hade vid 1700-talets början i England skapat likgiltighet för religion i de vidaste kretsar. Därtill kom ett djupgående moraliskt förfall, orsakat ej minst av det allmänna sociala nödläge, som blivit en följd av den begynnande industrialismen alltifrån århundradets mitt. Detta utgör bakgrunden för den religiösa och moraliska förnyelse, som kom med m. Det evangeliska frälsningsbudskapet blev på nytt en levande makt i den engelska nationen. Rörelsen vann från början särskilt anklang i de försummade folklagren och fick vidsträckta sociala konsekvenser. Denna för- 1021 METODISME N John Wesley. Porträtt av J. M. Williams från omkr. 1742 ening av evangelisation med en stark etisk inriktning och sociala reformsträvanden har förblivit ett karakteristiskt drag för m., som utvecklats till den protestantiska världens största organiserade frikyrka och i hög grad bidragit att forma den angloamerikanska kristendomstypen. Sin första upprinnelse har m. i en grupp studenter i Oxford, där John Wesley från 1729, då prästvigd och fellow vid Lincoln College, framträdde som ledare. Under läsning av Thomas a Kempis, den anglikanske biskopen Jeremy Taylor och den samtida William Law hade hans liy undergått en förändring och inriktats mot en helhjärtad strävan efter helgelse. På grund av sitt metodiska tillvägagångssätt fick kretsen kring Wesley namnet metodister. Helgelsen skulle befrämjas genom ett disciplinerat liv i inre självprövning men också genom yttre aktivitet: daglig andakt med bibelstudium, 1022