vistelse i USA återkommo till sina hemländer. Till Norge kom m. genom den f.d. sjömannen, som sedermera ordinerats, O. P. Petersen. De första församlingarna bildades i .Sarpsborg och Halden 1856, och Petersen blev efter den danske pastorn C. Willerup superintendent för verksamheten i landet. Willerup avflyttade till D anmark, där han blev pionjär för m. och organiserade den som ett samfund 1859. A. Cederholm och J. P. Larsson blevo de första metodistpredikanterna i Sverige, där m:s nya skede begynte med den förres ankomst till Visby 1865. Den förste superintendenten och främste banbrytaren blev Victor Witting. Liksom tidigare i Norge (1856) och Danmark (1865) fick metodistkyrkan i Sverige en rättsligt erkänd ställning (1876). Detta blev 1891 också fallet i Finland, dit m. vid 1800-talets början kommit från Sverige genom K. J. Lindborg och Gustaf Wagnsson. Metodistkyrkan i Norden bildar ett gemensamt biskopsområde och utgör en del av den internationella, episkopala metodistkyrkan. För varje land beslutar årskonferensen, men gemensamma frågor avgöras av den vart fjärde år sammanträdande centralkonferensen, som också väljer biskop. Den förste nordiske biskopen var Anton Bast, och 1944 valdes Theodor Arvidson till detta ämbete. Han efterträddes 1953 av Odd Hagen. I de nordiska länderna har m. huvudsakligen spritt sig till städer och tätorter, och det sammanlagda medlemsantalet uppgick 1953 till 26.428. I Norge funnos 8.635 med]. i 60 församlingar med 89 pastorer; i Danmark 3.113 medl. i 29 församlingar med 25 pastorer; i Sverige 11.855 medl. i 149 församlingar med 157 pastorer, samt slutligen i Finland 2.8253 medl. i 34 församlingar med 25 pastorer. Missionärer ha från dessa länder utsänts till Afrika, Indien, Sumatra och Korea. Pastorerna utbildas gemensamt vid Teologiska skolan i Göteborg. I Norge och Sverige har Betaniastiftelsen upprättat egna sjukhus och utbildar sjuksköterskor och diakonissor. Ett särskilt omfattande socialt arbete har i Danmark bedrivits av Centralmissionen i Köpenhamn. 1029 METODISMEN Litt.: John Wesley, Works 1—14 (ed. by Th. Jackson, London 1829—31); dens., The Journal 1—8 (ed. by N. Curnock, London 1909—16); dens., The Letters 1—8 (ed. by J. Telford, London 1931); dens., Explanatory notes upon the N. T. (2 ed. London 1757); J. och Ch. Wesley, The poetical works 1—13 (ed. by G. Osborn, London 1868—72); G. Whitefield, Sermons (London 1849); L. Tyerman, The life and times of the Rev. John Wesley 1—3 (3 ed. London 1876; huvudarb.); W. B. Pope, A compendium of Christian theology 1—3 (London 1875—79; huvudarbete); A. Sulzberger, Christliche Glaubenslehre vom methodistischen Standpunkt (Bremen 1872; sv. övers. Den kristna trosläran 1—2, Sthm 1886—87); J. M. Buckley, A history of methodism in the United States 1—2 (New York 1898; huvudarbete); R. J. Cooke, History of the ritual of the Methodist Episcopal Church (3 ed. Cinncinnati, N.Y. 1900); S. N. Gaarde, Metodistkirken i Danmark 1858—1908 (Esbjerg 1908); W. J. Townsend m.fl., A new history of methodism 1-— 2 (London 1909; huvudarb.); 7T. N. Impeta, De Leer der Heiliging en Volmaking bij Wesley en Fletcher (diss. Leiden 1913; kalvinsk); K. Hurtig, Metodismen i Finland (Helsingfors 1923); J. Julén, Metodistkyrkan i Sverige (Sthm 1923); M. Piette, La réaction wesleyenne dans l'évolution protestante (diss. Bruxelles 1925; kat.); J. Thorkildsen, Den norske metodistkirkes historie (Oslo 1926); S. G. Dimond, The psychology of the methodist revival (London 1926); L. Petri, John Wesley (2 ed. Uppsala 1929); T'h. Arvidson, Metodistkyrkan (3 ed. Sthm 1928); G. Westin, George Scott och hans verksamhet i Sverige 1—2 (diss. Uppsala, Sthm 1929; huvudarb.); G. Bergsten, Försoningsnåden i dopet (Göteborg 1933); Historisk aarsskrift for metodistkirken i Danmark (Esbjerg 1932—42); G. C. Cell, The rediscovery of John Wesley (New York 1935); H. Lindström, John Wesleys omvändelse (Sthm 1937; populär); M. Hurtig, Metodistkyrkan i Sverige (i Svenska folkrörelser 2, Sthm 1937); A. Laģer, Kristustro och självdisciplin i John Wesleys liv (Sthm 1938; populär); H. Bett, The spirit of methodism (London 1937); J. W. Bready, England: before and after Wesley (London 1938); Metodismen (Oslo 1938); D. Lerch, Heil und Heiligung bei John Wesley (diss. Zürich 1941); A. Kristoffersson, Kyrka och församling (Sthm 1944); O. Hagen, Kyrka och sakrament (Sthm 1944); dens., Vår kristne tro (Oslo 1953); H. Alm, Svensk metodistmission (Örebro 1944); R. F. Wearmouth, Methodism and the common people of the eighteenth century (London 1945); 1030