MEXICO H. Lindström, Wesley and santification (diss. Uppsala, Sthm 1946; 2 ed. London 1951; huvudarb.); dens., John Wesleys trosbegrepp (i Tro och liv 1948); dens., John Wesleys budskap och nutidsmänniskan (Sthm 1953); Metodist-episkopal-kyrkans i Sverige årsbok (Sthm 1874— 1953) ; Metodist-episkopalkyrkansi Finland svenska årsbok (Helsingfors 0.a. orter 1903—53); (Piispallisen) Suomen metodistikirkon vuosikonferensin vuosikirja (Helsingfors 0.a. orter 1924—53); Årboken (senaste ed. Oslo 1954); Vor årbog (senaste ed. Esbjerg 1954); The doctrines and discipline of the Methodist Church (senaste ed. Nashville 1952; tidigare ed. i dansk, norsk och svensk övers.). Hd Lm MEXICO. Gemensamt för M:s skilda indianstammar före Columbus’ tid var dyrkan av ett flertal gudar med anknytning till fruktbarhet och naturföreteelser samt ett starkt intresse för döden. Vid spanjorernas ankomst 1519 var aztekerna den dominerande stammen. Högst i deras panteon stod himmelsguden Huitzilopochtli. Gudarna avbildades, och praktfulla tempel uppfördes åt dem. De krävde människooffer, vartill främst krigsfångar utnyttjades. För Cortés, aztekernas besegrare, hade erövringen av M. religiös innebörd. I korsets tecken ville han segra. Folket antog erövrarnas religion, gudabilderna ersattes av bilder av Jesus, Maria och helgonen. Människooffren avskaffades, men mycket av den praktfulla tempelkulten bestod. Romerskt-kristet och aztetiskt-indianskt blandades. M:s forsatta historia domineras av motsatsen mellan spanskt-kristet och indiansktnationellt. Det indianska elementet har i M:s befolkning blivit bevarat på ett helt annat sätt än i Amerikas förenta stater. Av M:s omkr. 25 milj. inv. utgöres huvudparten av mestiser. Omkr. 27 % beräknas vara rena indianer. Den romerska kyrkan visade föga intresse för den lägre befolkningens materiella och kulturella höjande. Prästerna stod själva ofta på låg religiös och moralisk nivå, alltunder det kyrkans rikedomar växte. Dock var en av den nationella självständighetsrörelsens pionjärer i början av 1800-talet, Miguel Hidalgo, präst. 1821 blev M. 1031 Mug ARE, #7 a i , v Katedralen i Ocotlal Tlaxcala. Från 1700-talet. oberoende av Spanien. Under 1800-talet vann liberala idéer allt större utbredning trots den romerska kyrkans motstånd. Samtidigt ökades kontakten med USA. I kriget mellan M. och USA 1846—48, genom vilket M. förlorade halva sitt område, saboterades nationens försvarsansträngningar av kyrkan, som ägde bortåt ‘/, av landets jord. Marken var sålunda beredd, då fullblodsindianen B enito Juárez 1857 genomdrev en kyrkofientlig författning. Inbördeskrig mellan radikala och klerikala följde. Utlandet inblandades, och 1864—67 försökte habsburgaren Maximilian som kejsare med franskt stöd genomföra en liberal romersk statskyrklighet. Han misslyckades, och Juárez tog åter makten. De kyrkofientliga reformerna fortsatte med beslut 1873—74. Skilsmässa mellan stat och kyrka skulle genomföras, borgerligt äktenskap bli obligatoriskt. Vidare skulle införas förbud för religiösa organisationer att inneha fast egendom, förbud mot kloster, förbud mot religionsundervisning i statliga skolor och mot gudstjänster utanför kyrkorummen. Alla religionssamfund skulle få samma rättigheter. Med stöd av både libe- 1032