MILTON under fältbiskopens ledning fungerar en fältbiskopsbyrå med byråchef jämte erforderlig personal. Förutom fältbiskopstjänsten finns vid försvarsmakten en fältprosttjänst, 8 militärpastorer av högre samt 11 av lägre avlöningsklass. Härjämte finnas några arvodesbefattningar, vilka som bisyssla innehas av församlingspräster. Militärprästernas verksamhet inom de olika länderna är tämligen likartad: gudstjänster, samtalstimmar, undervisning, kyrkliga förrättningar m.m. I de olika länderna ägna sig frivilliga organisationer åt den andliga vården vid krigsmakten. En betydelsefull insats göres i Sverige av förbundet Soldaternas Vänner (1879) genom sina många soldathem med dessas soldathemsföreståndare. Nämnas bör ock Svenska Kyrkans Diakonistyrelses militärutskott (1928) som inträdde som ledande organ för den militära själavården då dess officiella organ avskaffades 1925 och som alltsedan dess disponerar en kollekt som varje år upptages i rikets samtliga kyrkor och fördelas mellan militärpastorerna till understödjande av frivillig andlig verksamhet vid truppförbanden. Litt.: Förslag till bestämmelser för den andliga vårdens organisation inom armén, afgifvet 15 april 1908 af därför tillkallade sakkunnige (Sthm 1908); Sakkunnigebetänkanden i samma ämne, avgivna 1910, 1921, 1927, 1938; A. Gierow, Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (i Kyrkohist. årsskr. 1917—1918) ; A. Anderberg, Själavården vid Sveriges försvarsmakt 1940—1945 (Uppsala 1947); B. Roesen, Brigadens feltpræster (i Den danske brigade, utg. av N. Grunnet och B. Demer, Khvn 1945); H. Sandbæk, Feltpræsten i krig og fred (Khvn 1946). A. A. MILTON, John, engelsk diktare (1608-— 1674). Son till en Londonjurist i goda omständigheter kunde M., understödd och uppmuntrad av fadern, fritt ägna sig åt lärda studier. Det var meningen att han skulle bli präst, men han uppgav denna tanke, då han såg hur William Laud tog ett hårt grepp om den engelska kyrkan, strävande att romanisera liturgien. Hans sympatier var hos de förföljda puritanerna. I det följande utbildade han sig målmedvetet till 1047 John Milton. Gravyr av William Marshall. humanist och skald. Han tillägnade sig som ingen annan de latinska och grekiska klassikerna; deras konst skulle i hans verk med tiden ingå förening med det religiösa och moraliska allvar som han sedan ungdomen var fylld av. Även med engelsk och italiensk renässansdiktning blev han djupt förtrogen, och så kunde han genomföra försöket att i poesien förena renässansens anda med reformationens. Som student i Cambridge åstadkom M. 1629 sin första stora dikt, odet »On the morning of Christ’s nativity»; redan här ställde han sin konst i religionens tjänst. Åren 1632— 38 skrev han en rad dikter av världslig och övervägande lyrisk karaktär: tvillingpoemen »L’allegro» och »Il penseroso», som målar glädjen och melankolien, varvid företrädet ges åt den senare; det allegorisk-moraliska maskspelet »Comus»; den pastorala sorgedikten »Lycidas». För att öka sin bildning och förbereda sig till det större diktverk, som han drömde om att skapa, gjorde han en resa till Italien. Medan han var borta började striden mellan Karl I och parlamen- 1048