IMR:s intresse ytterst gäller kyrkans, eller kyrkornas, världsmission, har å andra sidan Kyrkornas Världsråd en växande representation bland de unga kyrkorna och är aktivt engagerat i evangelisationsarbetet såväl i Västerlandet som bland de unga kyrkorna. Skillnaden i struktur och funktion mellan råden är tydlig: Kyrkornas Världsråd är en sammanslutning av kyrkor; IMR är en sammanslutning av på regional och nationell basis organiserade råd. De konstituerande kristna råd, som tillsammans utgöra IMR, förete individuellt en ganska brokig bild: kyrkor, missionsråd, KFUM- och KFUK- organisationer, bibel- och litteratursällskap ingå däri. Denna strukturskillnad kan emellertid icke fördölja grundfaktum att de två ekumeniska råden behöva varandra. I stark förvissning härom ha vissa viktiga organisatoriska avgöranden för det inbördes samarbetet träffats. Gemenskapen tar sig också uttryck i de båda organisationernas beteckning som efter beslut år 1947 formulerats »Kyrkornas Världsråd i association med Internationella Missionsrådet», resp. »Internationella Missionsrådet i association med Kyrkornas Världsråd». IMR:s ordf. var under många år dr John R. Mott*. Den nuvarande ordf. är prof. John C. Mackay, president vid Princeton-seminariet. Den nuvarande generalsekreteraren är dr Charles W. Ranson. Rådets speciella organ är »International Review of Missions». Missionsforskningen har kommit att inta en allt viktigare plats i rådets arbete. Åren 1928—46 leddes denna del av rådets verksamhet av dr J. Merle Davis, som framför allt ägnat sig åt frågan om de unga kyrkornas självunderhåll. Efter Whitby-konferensen 1947 har forskningsuppgiften koncentrerats på sådana viktiga problem som prästutbildningen i de unga kyrkorna och frågan om kyrkans missionsuppdrag (»The missionary obligation of the church»). Under och efter världskriget 1939—45 har IMR i samarbete med Lutherska Världsförbundet verkat för de s.k. »orphaned missions» (föräldralösa missioner), d. v.s. sådana missioner, som på grund av kriget avskurits från allt finansiellt understöd från sina säll- 1085 MISSIONSSELSKAB skap eller där missionärerna på grund av sin nationalitet internerats eller repatrierats. De enskilda nordiska ländernas missionsråd, Danska Missionsrådet, bildat år 1912, Svenska av år 1912, Finska av år 1919, Norska av år 1920, spela en viss roll för samarbetet mellan de olika missionerna och särskilt för att åstadkomma gemensam representation i den internationella missionsrörelsen. Dessa råd sammanslöto sig år 1923 i Nordiska Missionsrådet. De nordiska ländernas missionstidningar äro nära anknutna till dessa råd: »Nordisk Missionstidskrift», Köpenhamn från år 1890, »Svensk Missionstidskrift» från år 1913 och »Norsk Tidsskrift for Misjon» från âr 1947. Egede-Instituttet i Oslo, grundat år 1947, och Svenska Institutet för Missionsforskning, grundat 1952, äro organ för missionsforskningen i Norden. Litt.: K. B. Westman m. fl., Nordisk missionshistoria (Sthm 1949; dansk och norsk ed. Khvn och Oslo 1950); Norsk håndbok for misjon (2 ed. Oslo 1952); W. R. Hogg, Ecumenical foundations (New York 1952). B. S. MISSIONSSELSKAB er betegnelse for en fri sammenslutning af evangeliske kristne under ledelse af en bestyrelse med det formål at virke for kristendommens udbredelse ved at udsende missionærer til ikke-kristne folk og grupper og understøtte deres arbejde åndeligt og økonomisk. Den begyndende evangeliske mission var på luthersk grund nøje forbundet med læren om fyrstens territorialret og den retmæssige kaldelse, således den svenske lapmission, i virkeligheden også den dansk-halleske mission under ledelse af det højofficielle kgl. missionskollegium (fra 1714). Brødremenigheden (se Herrnhutismen) brød med dette princip ved at gøre missionen til menighedens sag, ved at understrege den universelle missionspligt og anvende lægmænd som missionærer. Herved fik den stor betydning for den videre udvikling. Den hollandske kolonimission fra 17. årh. var knyttet til handelskompagnierne. Også de engelske handelskompagnier havde pligt til at ansætte kolonipræster; meni England oprettedes tillige frie selskaber som bag- 1086