MYT 1949); A. Stolz, Theologie der Mystik (Regensburg 1936; kat.). 2. K. L. Reichelt, Fromhetstyper og Helligdommer i Øst-Asia 1—3 (Oslo 1947—49); V. Grønbech, Mystik i Österland och Västerland 1. Indien (Sthm 1926); E. Arbman, i Världsreligionernas kärnord (Radiobibl. 6, Sthm 1944); S. Radhakrishnan, Idealistisk livssyn (Sthm 1950); W. Eidlitz, Indisk mystik (Verdandis småskr. 526, Sthm 1952); se även litt. under Hinduismen; A. J. Festugière, La révélation d'Hermès Trismégiste 1—3 (Paris 1944—53; obs. 2: Le dieu cosmique); G. G. Scholem, Major trends in jewish mysticism (New York 1946); Johs. Pedersen, Muhammedansk mystik, en samling texter (Verdensreligionernas hovedværker i overs. 8, Khvn 1923); 7. Andræ, I myrtenträdgården. Studier i sufisk mystik (2 ed. Sthm 1947); A. J. Arberry, Sufism (London 1950); M. Smith, Readings from the mystics of Islam (London 1950); åtskilliga arb. på franska av L. Gardet. 3. J. Lundberg, Kristus-mystiken hos Paulus (diss., Uppsala 1917); A. Schweitzer, Die Mystik des Apostels Paulus (Tübingen 1930); M. Dibelius, Paulus und die Mystik (i Eine heilige Kirche 22, 1941); J. Huby, Mystiques paulinienne et johannique (Bruges 1946; kat.); M. Viller— K. Rahner, Aszese und Mystik in der Väterzeit (Freiburg i. Br. 1939; grundläggande handbok); J. Daniélou, Platonisme et théologie mystique. Essai sur la doctrine spirituelle de saint Grégoire de Nysse (diss. Paris 1944); Der christliche Osten, Geist und Gestalt, hrsg. J. Tyciak G. Wunderle—P. Werhun (Regensburg 1939); C.-M. Edsman, Le baptême de feu (diss. Uppsala 1940); Nicéthas Stéthatos, Le paradis spirituel (Sources chrétiennes 8, Paris 1945); Writings from the Philokalia on prayer of the heart, transl. by E. Kadloubovsky—G. E. H. Palmer (London 1951); se löpande årgångar av Revue d'ascétique et de mystique (Toulouse), Zeitschrift für Aszese und Mystik (Innsbruck—München) och Orientalia christiana periodica (Rom). 4. J. Quint, Textbuch zur Mystik des deutschen Mittelalters (Halle/Saale 1952; mönstergill textutgåva med prov på Eckharts, Taulers och Susos predikan); S. Lönborg, Ekkehart. Ur mystikens tankevärld (Sthm 1931); H. Hof, Scintilla animae. Eine Studie zu einem Grundbegriff in Meister Eckharts Philosophie (diss. Lund 1952). 5. E. A. Peers, Studies of the Spanish mystics 1 ff. (2 ed. London 1951 ff.); J. Baruzi, Saint Jean de la Croix (i Histoire générale des religions 4, Paris 1947); W. Kohlschmidt, Luther und die Mystik (Hamburg 1947); J. Wach, Cas- 1151 par Schwenckfeld (i dens., Types of religious experience, Christian and non-Christian, Chicago— London 1951); N. Thune, The Behmenists and the Philadelphians. A contribution to the study of English mysticism in the 17th and 18th centuries (diss. Uppsala 1948); V. Grønbech, William Blake, kunstner, digter, mystiker (Khvn 1933); J. Pape, Kloka flickan från Vallåkra (Skrifter fr. Folklivsarkivet i Lund 1, 1949; torso, värdefulla litt.-anvisn.) ; 7. Andræ, Modern mystik (Verdandis småskr. 343, Sthm 1930). 6. W. James, The varieties of religious experience (Edinburgh 1902; sv. övers. Den religiösa erfarenheten i dess skilda former, 2 ed. Sthm 1923); J. B. Pratt, The religious consciousness (New York 1920; talrika nytryck, standardverk); E. Briem, Stigmatisationer och visioner (Sthm 1929); J. Maréchal, Études sur la psychologie des mystiques 1—2 (Museum Lessianum, sect. philos. 2:19, Bruxelles—Paris 1937—38); G. Wunderle, Zur Psychologie des hesychastischen Gebets (2 ed. Würtzburg 1947); C. Albrecht, Psychologie des mystischen Bewusstseins (Bremen 1951); C. Pepler, Psychologies of mysticism (i Dominican studies 4, 1951). C.-M. E. MYT. 1. Religionshistoriskt. Eftersom ordet m. haft och alltjämt har en så skiftande innebörd, är det svårt att giva någon kort och allmängiltig definition. Gentemot en preliminär bestämning av m. såsom en berättelse om gudar eller gudomliga väsen och deras gärningar invänder t.ex. romantiken, att m. återspeglar en bestämd verklighetssyn och ger uttryck åt en livssanning. Under inflytande av en rationalistisk utvecklingstro uttunnas m.-begreppet under det senare 1800-talet till att bli en slags primitiv filosofi. Den etnologiska forskningen har berikat förståelsen av m. och i viss mån återgått till romantikens m.-uppfattning. Därjämte betonar den m:s existentiella och funktionella natur. Den aktuella religionsvetenskapens syn på m. kommer fram i följande utdrag från Pettazzoni. M. är en skildring av »i första hand de storartade, ursprungliga händelserna: världens och mänsklighetens ursprung, livets och dödens ursprung, djur- och växtarternas ursprung, jaktens, äåkerbrukets, eldens, den religiösa kultens, invigningsriternas, de schamanistiska sällskapens och deras läkande krafters ursprung: händelser, 1152