Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Naturfolkens religioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURFOLKENS RELIGIONER
det religiösa handlandet. Häremot hävdas
ånyo av flera specialforskare, att mytologien
i n.r. rymmer en verklig världsförklaring,
samtidigt som den kan vara mer eller
mindre kultiskt förankrad.
Det saknas icke heller försök att skarpt
skilja mellan n.r. och andra religioner.
Härvid hävdas just, att naturfolkens tänkande
är av en annan art än det västerländska.
Denna teori om det s.k. prelogiska
tänkandet hos de primitiva har dock övergivits av
sin egen upphovsman Lévy-Bruhl, (jfr
Etnologi).
Förklaringarna av de verkliga eller
förmenta parallellerna hänga delvis ihop med
de refererade teorierna och äro av
huvudsakligen tre slag: 1) den psykologiska,
enligt vilken det mänskliga psyket under
likartade betingelser fungerar på liknande sätt,
2) den spridningsteoretiska, enligt vilken ett
historiskt sammanhang måste råda mellan
besläktade företeelser, 3) den som anser
parallellismen vara skenbar och bero på
konvergens. Den sistnämnda inställningen
medför naturligtvis skepsis beträffande
möjligheten att upprätta en religionsfenomenologi
eller urskilja konstanter i n.r. I synnerhet
amerikanska kulturantropologer begränsa
sig därför gärna till regionalt avgränsande
undersökningar.
3. Den gängse bilden av n.r. har den
engelske populärfilosofen C. E. M. Joad,
tecknat på följande, lätt karikerande men
dock berättigade vis: Den primitiva
människan vandrar omkring hjälplös och allena
ìi en farlig och obegriplig värld. Väldiga
naturkrafter och fientliga stammar hota henne
sålunda med undergång. I denna
outhärdliga belägenhet hittar hon på ett antal halvt
mänskliga väsen, gudar och gudinnor eller
goda och onda andar, vilka begåvas med
förmåga att råda över naturens opersonliga
krafter. Deras välvilja kan vinnas genom
mutor, deras illvilja avvändas genom offer
och bön. Och på detta vis uppgöres en hel
skala av offer, vilkas storlek är avvägd efter
det önskade måttet av välgärningar. Nu kan
regnet bryta torkan, översvämningar hejdas
och onda anslag av fiender omintetgöras.
Etnologen kan också förtälja om ett in-
1183
vecklat system av tabun, t.ex. ifråga om
äktenskapet. Dessa äro grundade på ren
nyttohänsyn för att befrämja stammens
välfärd, men de iklädas en mystisk auktoritet
genom att motiveras religiöst. Gudarna
vredgas, heter det, om stammens unga män
gifta sig med den egna stammens döttrar,
resp. kvinnor från en annan stam o.s.v. På
detta sätt blir icke religionen ett uttryck för
människans medvetande om Guds krav på
sin värld, utan en skapelse av det egna
medvetandet, född såsom bestickning och
försoning och ett vittnesbörd om stammens
behov och syftemål. Det finns icke något i och
för sig gott, rätt och riktigt eller motsatsen
därtill, utan det är stammens, resp. den
härskande klassens eller familjens
nyttohänsyn, som bestämmer innehållet i dessa
be-Srepp.
De motiv, som bestämt religionens
utveckling, skilja sig enligt samma resonemang
icke väsentligen från dem, som medverkat
till dess uppkomst. Vetenskapen ställer den
moderna människan inför ett oändligt
ödsligt och ogästvänligt universum, som
kraftigt framhäver hennes egen ensamhet och
obetydlighet. Rent känslomässigt är denna
bild outhärdlig, och känslorna sätta därför
förnuftet i rörelse. Detta konstruerar så en
annan värld, som kompletterar den
empiriska verkligheten och giver denna innehåll
och mening. Och som följd av människans
behov av hjälp och tröst i hennes ringhet
och vanmakt skapas en god, himmelsk
fader. Hela teologien är sålunda en
rationalisering av känslomässigt betingade behov.
Den historiefilosofi, som fått bestämma
hela denna teckning av religionens ursprung
och utveckling, är 1800-talspositivismen (se
Positivisme). Denna har spelat en icke ringa
roll vid utformningen av de
religionshistoriska teorierna, både medvetet och
omedvetet. I motsats härtill avstår man numera
vanligen från att teoretisera över
religionens ursprung. Något religionslöst folk är
f.ö. icke känt. Vidare kännetecknas det
förment primitiva tänkandet och
handlandet vid närmare påsyn av en inre
enhetlighet och meningsfullhet, som är både
imponerande och logisk, om man godtager dess
1184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 3 01:42:28 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ntu/2/0606.html