NATURFOLKENS RELIGIONER det religiösa handlandet. Häremot hävdas ånyo av flera specialforskare, att mytologien i n.r. rymmer en verklig världsförklaring, samtidigt som den kan vara mer eller mindre kultiskt förankrad. Det saknas icke heller försök att skarpt skilja mellan n.r. och andra religioner. Härvid hävdas just, att naturfolkens tänkande är av en annan art än det västerländska. Denna teori om det s.k. prelogiska tänkandet hos de primitiva har dock övergivits av sin egen upphovsman Lévy-Bruhl, (jfr Etnologi). Förklaringarna av de verkliga eller förmenta parallellerna hänga delvis ihop med de refererade teorierna och äro av huvudsakligen tre slag: 1) den psykologiska, enligt vilken det mänskliga psyket under likartade betingelser fungerar på liknande sätt, 2) den spridningsteoretiska, enligt vilken ett historiskt sammanhang måste råda mellan besläktade företeelser, 3) den som anser parallellismen vara skenbar och bero på konvergens. Den sistnämnda inställningen medför naturligtvis skepsis beträffande möjligheten att upprätta en religionsfenomenologi eller urskilja konstanter i n.r. I synnerhet amerikanska kulturantropologer begränsa sig därför gärna till regionalt avgränsande undersökningar. 3. Den gängse bilden av n.r. har den engelske populärfilosofen C. E. M. Joad, tecknat på följande, lätt karikerande men dock berättigade vis: Den primitiva människan vandrar omkring hjälplös och allena ìi en farlig och obegriplig värld. Väldiga naturkrafter och fientliga stammar hota henne sålunda med undergång. I denna outhärdliga belägenhet hittar hon på ett antal halvt mänskliga väsen, gudar och gudinnor eller goda och onda andar, vilka begåvas med förmåga att råda över naturens opersonliga krafter. Deras välvilja kan vinnas genom mutor, deras illvilja avvändas genom offer och bön. Och på detta vis uppgöres en hel skala av offer, vilkas storlek är avvägd efter det önskade måttet av välgärningar. Nu kan regnet bryta torkan, översvämningar hejdas och onda anslag av fiender omintetgöras. Etnologen kan också förtälja om ett in- 1183 vecklat system av tabun, t.ex. ifråga om äktenskapet. Dessa äro grundade på ren nyttohänsyn för att befrämja stammens välfärd, men de iklädas en mystisk auktoritet genom att motiveras religiöst. Gudarna vredgas, heter det, om stammens unga män gifta sig med den egna stammens döttrar, resp. kvinnor från en annan stam o.s.v. På detta sätt blir icke religionen ett uttryck för människans medvetande om Guds krav på sin värld, utan en skapelse av det egna medvetandet, född såsom bestickning och försoning och ett vittnesbörd om stammens behov och syftemål. Det finns icke något i och för sig gott, rätt och riktigt eller motsatsen därtill, utan det är stammens, resp. den härskande klassens eller familjens nyttohänsyn, som bestämmer innehållet i dessa be-Srepp. De motiv, som bestämt religionens utveckling, skilja sig enligt samma resonemang icke väsentligen från dem, som medverkat till dess uppkomst. Vetenskapen ställer den moderna människan inför ett oändligt ödsligt och ogästvänligt universum, som kraftigt framhäver hennes egen ensamhet och obetydlighet. Rent känslomässigt är denna bild outhärdlig, och känslorna sätta därför förnuftet i rörelse. Detta konstruerar så en annan värld, som kompletterar den empiriska verkligheten och giver denna innehåll och mening. Och som följd av människans behov av hjälp och tröst i hennes ringhet och vanmakt skapas en god, himmelsk fader. Hela teologien är sålunda en rationalisering av känslomässigt betingade behov. Den historiefilosofi, som fått bestämma hela denna teckning av religionens ursprung och utveckling, är 1800-talspositivismen (se Positivisme). Denna har spelat en icke ringa roll vid utformningen av de religionshistoriska teorierna, både medvetet och omedvetet. I motsats härtill avstår man numera vanligen från att teoretisera över religionens ursprung. Något religionslöst folk är f.ö. icke känt. Vidare kännetecknas det förment primitiva tänkandet och handlandet vid närmare påsyn av en inre enhetlighet och meningsfullhet, som är både imponerande och logisk, om man godtager dess 1184