allmänna förutsättningar. Ett exempel härpå utgör: 4. Katingan-dajakernas religion. De högsta gudarna hos de dajaker, vilka leva kring floden Katingan på södra Borneo, heta Hatala och Djata. Hatala bor i den översta himmelen på Urberget. Han uppenbarar sig främst i form av en näshornsfågel. Djata är den kvinnliga gudomen, som uppenbarar sig genom vattenormen. Hon bor i Urvattnet, på vilket jorden vilar. I begynnelsen skapade dessa gudomligheter världen och människorna. Hatala kastade sin gyllene, ädelstenssmyckade huvudbonad i Urvattnet. Ur denna uppstod Livsträdet, som sköt blad, blomknoppar och frukt. Djata släppte ut en näshornsfågel, som snart fick syn på Livsträdet och började äta av dess frukter. Hatala lät nu sin ädelstenssmyckade dolk falla ut i rymden. Ur denna uppstod då en annan fågel, som även den slog sig ned på Livsträdets grenar och lät sig väl smaka. Fåglarna blevo avundsjuka på varandra och började strida, varvid de förstörde Livsträdet. Av träbitarna uppkom en del av världen, det första människoparet och två båtar. Den ena var av ädelsten och såg till formen ut som en näshornsfågel, den andra var av guld och hade formen av en vattenorm. I dessa två båtar togo de båda människorna plats och drevo omkring på Urvattnet. Under tiden fortsatte de båda fåglarna sin heliga kamp, vilken slutade med att de togo livet av varandra. Deras kroppar blevo till berg och floder i den övre, gudomliga världen. De båda människorna bosatte sig på en ö i Urvattnet, gifte sig och gåvo livet åt flera barn, varav de fyra första voro ett svin, en hund, en katt och en höna. De båda fåglarna och Livsträdet representera enligt denna myt de tvenne gudarna, vilka av symbolerna att döma äro tvekönade. Genom dessa och ur dessa urgudomligheter har hela kosmos, världen och människorna uppstått. Världen och människorna komma härigenom i själva verket att utgöra den totala gudomen. Myten är icke blott ett svar på frågan, hur världen uppkommit, utan den har även en 38 1185 NATURFOLKENS RELIGIONER rad funktioner i nuet. Vid varje stor, religiös fest hos dajakerna upprättas sålunda ett s. k. livsträd, vilket har heliga vävnader till blad och agater, pärlor och klockor till frukter. Fruktknopparna representeras av små lerkrukor, som äro fyllda med helig olja eller livsvatten, vilket anses härstamma från gudarna. Trädet, vars stam utgöres av en helig lans, flankeras bl.a. av dolkar (Hatalas emblem). Alla föremål, som användas vid en religiös fest, hänga på ett eller annat sätt ihop med Livsträdet och därmed med den totala gudomen och de däri ingående människorna. Dessa föremål ha till syfte att säkra den totala gudomens liv. Upprättandet av Livsträdet utföres av två grupper av deltagare, vilka båda ha sina särskilda funktioner. Den ena gruppen kallas bungai (näshornsfågel), den andra tambon (vattenorm) och genom och i dessa grupper tänkas gudarna handla. De heliga handlingarnas syfte är att befria människorna från allt ont. Ur det nyupprättade Livsträdet framgår det nya kosmos, som för den enskilde dajaken möjliggör ett nytt liv. Såsom människornas hjälpare och förlossare uppträda ofta vid de stora festerna också ett par andra grupper av agerande, vilka representera sangiang, d.v.s. de goda förfädersandarna. Dessa utgöra medlare mellan de högsta gudarna och människorna. Då prästen i riten anropar sangiang, för att de skola ingripa i människornas nöd, uppträda i själva verket släktingar och fränder från omkringliggande byar. De medföra de rituella attributen på båtar, som dels föreställa näshornsfågeln, dels vattenormen. Likaså representera båtarna genom sina emblem, den övre, resp. den undre världen. I det rituella handlandet företräda sangiang också direkt Hatala och Djata. Katinganbon är väl medveten om att hans värld är liten och bara en av de många. Han vet, att hinduernas, arabernas, kinesernas och européernas världar stamma från andra livsträd. Han vet också, hur flera av hans grannstammar uppstått. Enligt en myt var stamfadern till en av grannstammarna en hund, som tillhörde en man av kantinganstammen. En dag sprang denna hund 1186