Se ogsă Bibel, Bibelöversättning og de forskellige bibelbøger. Litt.: til 1: K. Lake, The text of the New Testament (2. ed. London 1902); Eberhard Nestle’s Einführung in das Griechische Neue Testament, völlig umgearbeitet von Æ. v. Dobschütz (4. ed. Göttingen 1923); A. Pott, Der Text des Neuen Testaments (2. ed. Leipzig 1919); H. J. Vogels, Handbuch der neutestamentlichen Textkritik (Münster 1923; kat.); F. G. Kenyon, Handbook to the textual criticism of the New Testament (2. ed. London 1926); M.-J. Lagrange, Introduction à l'étude du Nouveau Testament II 2. Critique textuelle (Paris 1935; kat.); F. Kenyon— B. Olsson, Bibeln. Historia, fynd, forskningar (Lund 1936; populær). En meget udførlig fremstilling giver C. R. Gregory, Textkritik des Neuen Testaments 1—3 (Leipzig 1900—09). Til 2: Den mest omfattende fremstilling af kanons historie er Th. Zahn, Geschichte des neutestamentlichen Kanons 1—2 (Leipzig 1888—92; det afsluttende bd. 3 er aldrig kommet), suppleret med 10 bind »Forschungen zur Geschichte des neutestamentlichen Kanons» af ham selv og forskellige medarbejdere. Større fremstillinger er endvidere: J. Leipoldt, Geschichte des neutestamentlichen Kanons 1—2 (Leipzig 1907—08); C. R. Gregory, Canon and text of the New Testament (Edinburgh 1907) og M.-J. Lagrange, Introduction à l'étude du Nouveau Testament 1. Histoire ancienne du canon du Nouveau Testament (Paris 1933). Korte populære skrifter er: H. J. Holtzmann, Die Entstehung des Neuen Testaments (Strassburg 1904); H. Lietzmann, Wie wurden die Bücher des Neuen Testaments heilige Schrift? (Tübingen 1907) og E. J. Goodspeed, The formation of the New Testament (Edinburgh 1926). H. M. NYCKELMAKTEN, se Nøglemagten. NYKTERHETSRÖRELSEN är en av 1800-talets stora folkrörelser* i de nordiska länderna. Till omkr. 1870. Redan under 1700-talet framträdde talrika försök att begränsa brännvinsbruket. I Sverige blevo nykterhetssträvandena aktuella, då Gustav III 1775 infört kronobränningen, som 1809 övergick till husbehovsbränning. De tidigaste nykterhetsföreningarna voro mäåttlighetsföreningar. 1819 bildade Peter Wieselgren i Växjö en sammanslutning, som närmast var en kristlig gymnasistförening. Av större betydelse blevo C. E. Bexells förening i Ryda- 41 1281 NYKTERHETSRÖRELSEN holm och »Stockholms mäåttlighetssällskap», grundat 1830 enligt amerikanska förebilder av C. G. af Forsell. En radikalisering i n. inträdde från år 1836. Wieselgren grundade i Västerstad i Skåne en halv-absolutistisk förening, där man tog avstånd från alla destillerade drycker, men tillät bruket av vin och öl, vilka då ännu icke givit upphov åt någon nämnvärd alkoholism. 1837 besöktes Sverige av den amerikanske nykterhetsaposteln, pastor Robert Baird. S.å. stiftades det halvabsolutistiska »Svenska Nykterhetssällskapet», som blev en central för nykterhetsföreningarna i olika delar av riket. Sitt syfte sökte det nå genom skriftspridning och föredragsverksamhet. I sistnämnda hänseende gjorde Wieselgren som resetalare en betydande insats, och i mitten avy 1840-talet räknade n. omkring 100.000 medlemmar. Rörelsens politiska mål nåddes, då 18553 husbehovsbränningen avskaffades. Sedan ebbade n. ut. N. hade tillkommit på initiativ av de högre samhällskretsarna. Den var i hög grad en allmogerörelse, i vars ledning det prästerliga inslaget var mycket starkt. Liknande strävanden framträdde i de övriga nordiska länderna. I Danmark uppstod en n. efter Bairds besök i Köpenhamn 1840 och flerstädes bildades föreningar på halvabsolutistisk grund. Den hel-absolutistiska n. fick en tidig företrädare i läraren O. Syversen, som 1843 stiftade en förening. I Norge framträdde n. i början utan inverkan utifrån. Redan på 1830-talet grundades »måteholds»-föreningar. Nya impulser erhöll n. genom Bairds besök 1840, och 1845 bildades den halv-absolutistiska landsorganisationen »Norske forening mod brændevinsdrik» (K. Andresen). Även genom lagstiftningsåtgärder sökte man bekämpa brännvinsbruket. 1842 antog stortinget ett totalt förbud mot tillverkning och införsel av brännvin, som likväl ej erhöll sanktion. 1845 och 1848 försvårades och omöjliggjordes genom lag husbehovsbränningen. På Island kan man under förra hälften av 1800-talet ännu icke tala om någon n. I Finland började n. senare än i de skandinaviska länderna. De religiösa väckelserna betonade på många håll helnykterhetens betydelse. Hen- 1282