Ryska exilförsamlingar finnasi Köpenhamn, Oslo, Stockholm och Eskilstuna. Den estniska ortodoxa diasporan i Sverige är efter senaste kriget ej obetydlig. Den ryska kyrkan har bedrivit mission i Sibirien, Kina och Japan. Under den efterbysantinska tiden ha enstaka teologer inom o. sökt kontakt med västerlandet (Kyrillos Lukaris, Eugenios Bulgaris). I de flesta fall har teologin likväl varit reproducerande med opposition mot nya tidsströmningar (Maximos, Makarios, Nikon, Petros Mogilas, Dositheos, Platon, Filaret). I Ryssland har under senare tid framträtt en religionsfilosofisk riktning med gnostiska inslag (Solovjev, Berdjajev, Bulgakov). O:s teologi har ofta stått i nära samband med munkväsendet (skolorna Patmos och Athos). Den ortodoxe munken äger å andra sidan föga intresse för kulturella och sociala frågor. Klostrens uppgift är »att vara en tillflyktsort för den som söker himmelriket» (Colliander). Kontemplationen blir munkens främsta uppgift. Eremitväsendet skattas högt. På grekisk mark påträffas under senare tid inga mera framstående asketer, i Ryssland blevo munkar ofta rådgivande även i rikspolitiskt hänseende. Mystiken dominerar jämväl i o:s kult och i uppfattningen av sakramenten eller mysterierna. Den högsta instansen i 0:s organisation utgör det ekumeniska konciliet. Därnäst följa de enskilda kyrkornas biskopssynoder och kyrkomöten. Klerus är uppdelad i det högre (biskop, presbyter, diakon) och det lägre prästerskapet (subdiakon, kantor m.fl.). Biskopen är suverän i sitt stift. Lekmännen intaga en viktig plats i förvaltningen, ekonomin och gudstjänstlivet. O:s medlemsantal är svårt att uppge, då noggranna uppgifter bl. a. från Ryssland helt saknas. Man har nämnt den troligen för höga siffran av 144 milj. O. äger en stark folklig förankring särskilt på Balkan. Teologiskt har o. betydelse som bevarare av många av fornkyrkans traditioner. Genom att flera ortodoxa kyrkor delta i det ekumeniska samarbetet har detta undgått att bli en blott inomprotestantisk angelägenhet. O. har särskilt knutit förbindelser med angli- 1393 ORTODOXA KYRKAN i | | | 4 En modern amerikansk ortodox kyrka, S:t Nicolas i Chicago. kanska kyrkan och gammalkatolicismen. Genom exilkyrkan i Frankrike har ortodox teologi på nytt aktualiserats i västerlandet och blivit av vikt för vissa riktningar inom nutida fransk katolicism. Se även Balkanländerna, Bysantinska kyrkan, Grekisk-ortodoxa kyrkan i Finland, Ryssland samt art. om de olika patriarkaten. E.S., W. A. 5. 2. O:s liturgi syftar att sakramentalt verkliggöra det för grekisk-ortodox kristendomsuppfattning väsentliga: enheten mellan himmel och jord, gudomligt och mänskligt i Kristi person och verk. I kultens system av skriftläsningar och hymner under en helgdag med föregående afton passerar den heliga historien från skapelsen och syndafallet till Kristi liv, död och uppståndelse med kulmination i nattvardens mysterium. Uppståndelsetanken dominerar hela gudstjänstlivet, och påskhögtiden är starkt framträdande. Kulten är kyrkans förnämsta livsyttring. Kristendomsundervisningen ägnar därför 1394