1710, bevarade dock till en tid Brochmands ortodoxa inflytande bland prästerskapet. 5. Fromhetsliv. O. är teologiskt sett icke en enhetlig storhet. Icke heller har dess objektivering av läran förmått undantränga mera subjektivistiska strömningar. Spiritualism och paracelsism ha betydande representanter i Danmark i Peder Sörensen, Johannes Pratensis och Tycho Brahe och i Sverige i Joh. Buraeus, Sigfr. Forsius och Georg Stiernhielm. Ännu mindre har den rena läran förmått prägla det religiösa livet. I andaktslitteraturen har det individuella och känslomässiga tillgodosetts genom katolsk och mystisk bönbokslitteratur med spridning framför allt i adelskretsar. I synnerhet ha Johann Arndt och hans lärjungar haft stort inflytande. Även på detta område följde den nordiska utvecklingen den tyska. De flesta bönböckerna äro översättningar från tyskan, även om de till sitt ursprung äro engelska eller franska. I Danmark har bodsbevægelsen skapat en inhemsk andaktslitteratur, präglad av dess asketisk-mystiska fromhetstyp. Denna fromhetsriktnings världspessimism kunde stundom leda till kyrkokritik, som fortsatte till separatism som hos Cronich 1652. I Danmark är det direkta inflytandet från den engelska andakts- och uppbyggelselitteraturen liksom av den engelska predikometoden starkare än i Sverige. Emot det engelska, praktiskt moraliserande inflytandet kom från wittenbergortodoxt håll en reaktion i form av Wandals angrepp på biskop Tornemann 1693. Detta försök att överföra den tyska ortodoxiens motsättningar strandade i Danmark på samma sätt som skett tidigare i Sverige i den synkretistiska striden. Litt.: A. Sverige-Finland. 1. Kyrko-, kultur- och samhällshistoria: a. Översiktsarbeten: C. Annerstedt, Upsala universitets historia 1—2 (Uppsala 1877—1910); Hj. Holmquist, Den svenska reformationskyrkans fortbildning till ortodox luthersk bekännelse- och folkkyrka 1572—1611 (Sthm 1933); dens., Svenska kyrkan under Gustav II Adolf 1611—1632 (Sthm 1938); H. Pleijel, Karolinsk kyrkofromhet, pietism och herrnhutism 1680—1772 (Sthm 1935); dens., Från hustavlans tid (Sthm 1951); W. Sjöstrand, Till ramismens historia i Sverige (i Lychnos 1417 ORTODOXIEN 1940); R. Askmark, Svensk prästutbildning fram till år 1700 (diss. Lund, Sthm 1943); dens., Ämbetet i den svenska kyrkan (Lund 1949); S. Kjöllerström, Kyrkolagsproblemet i Sverige 1571— 1682 (Sthm 1944); C.-E. Normann, Prästerskapet och det karolinska enväldet (diss. Lund, Sthm 1948); S. Göransson, Ortodoxi och synkretism i Sverige 1647—1660 (diss. Uppsala 1950); dens., Den synkretistiska striden i Sverige 1660—1664 (Uppsala univ. årsskr. 1952: 6). b. Specialarbeten: H. Lundström, Laurentius Paulinus Gothus 1—3 (Uppsala 1893—98); H. Lundin, Joannes Baazius’ kyrkliga reformprogram (diss. Lund, Sthm 1944); H. Cnattingius, Johannes Rudbeckius och hans europeiska bakgrund (Uppsala univ. årsskr. 1946: 8). 2. Dogmhistoria: E. Billing, Johannes Rudbeckius aristotelism (i Från Johannes Rudbeckius stift, Sthm 1923); A. Sjöstrand, Satisfactio Christi. En studie i den lutherska ortodoxiens försoningslära på grundval av Laurentius Paulinus Gothus’ och Jonas Magnis skrifter (diss. Uppsala, Sthm 1937); R. Josefson, Guds och Sveriges lag. Studier i den lutherska socialetikens historia (Uppsala univ. årsskr. 1950: 8). 3. Spiritualismen: J. Nordström, Georg Stiernhielm 1 (diss. Uppsala, Sthm 1924); S. Lindroth, Paracelsismen i Sverige till 1600-talets mitt (diss. Uppsala 1943). 4. Uppbyggelse- och kyrkliga böcker: D. Lindquist, Studier i den svenska andaktslitteraturen under stormaktstidevarvet (diss. Lund, Sthm 1939); B. Hellekant, Engelsk uppbyggelselitteratur i svensk översättning (diss. Lund, Sthm 1944); S. Lindholm, Catechismi förfremielse (diss. Uppsala 1949); B. Wahlström, Studier över tillkomsten av 1695 års psalmbok (diss. Uppsala 1951). B. Danmark-Norge. W. Norvin, Københavns universitet i reformationens og orthodoxiens tidsalder 1 (Khvn 1937); O. Garstein, Cort Aslakssøn. Studier over dansk-norsk universitets- og lærdomshistorie omkring år 1600 (diss. Oslo 1953); J.O. Andersen, Holger Rosenkrantz den lærde (Khvn 1896); dens., Dansk syn paa fromhed og »gudfrygtigheds øvelse» i ældre luthersk tid (i Thomas Kingos aandelige siunge-koor, Khvn 19831); B. Kornerup, Biskop Hans Poulsen Resen 1 (Khvn 1928); Kj. Barnekow, Niels Hemmingsens teologiska åskådning (diss. Lund 1940); J. Pedersen, Fra brydningen mellem orthodoksi og pietisme 1704—1712, 1 (Teologiske studier 7, Khvn 1945); Den danske kirkes historie 5 (Khvn 1951); Artiklar i Dansk biografisk leksikon. Se även litt. till J. Arndt, J. Brochmand, P. Palladius. S. G. 1418