være medbestemmende i kirkens sager. 1894 fik han sognekald, og 1902—21 var han sognepræst i Stenløse. Nogen betydelig taler var han ikke, men derimod en fremragende skribent — ifølge Nathan Söderblom Nordens ypperste kirkelige prosaist — hvis mange bøger (opbyggelige, historiske og kirkepolitiske) sävel som hans gennem mange år næsten ugentlige artikler i forskellige blade (selv redigerede han det folkelige »Tidens Strøm» 1884—91 og det kirkelige »Frit Vidnesbyrd» 1893—1904, 1913— 15) fandt overordentlig mange læsere. Hans varige betydning ligger dels på det opbyggelige felt, dels i at have hævdet det folkekirkelige syn i modsætning til vækkelsens og endelig i kampen for en fri læreudvikling på grundlag af den lutherske tradition. Litt.: M. Pontoppidan, Minder og oplevelser (Khvn 1922); P. G. Lindhardt, Præsten Dines Pontoppidan (Acta Jutlandica 20, Aarhus—Khvn 1948); dens., M.P. 1 (Acta Jutlandica 22, Aarhus 1950); dens., M. P. 2 (Acta Jutlandica 25, Aarhus 1953; dens., En dansk sognepræst (Khvn 1954). P.G.L. PORTHAN, Henrik Gabriel (1739—1804), professor, en storman inom Finlands vetenskap. P. var prästson från Viitasaari i det inre av Finland och blev student vid 15 års ålder. Från 1762 till sin död var han knuten till Äbo akademi, först som docent i vältalighet och bibliotekarie, från 1777 som professor i vältalighet. Den väckelse till finskt-patriotiska intressen, som han fick genom sin ungdomsmiljö och som delvis var färgad av den tidiga romantiken, blev bestämmande för inriktningen av hans rika livsverk. I sin undersökning »De poësi Fennica» (1766—1778) utredde han i detalj den finska poesiens natur och byggnad och påvisade även den finska folkdiktningens värde. » De superstitione veterum Fennorum» (1782) skildrar fornfinsk vidskepelse och visar på paralleller till trosföreställningar hos grannfolken. I sina föreläsningar och forskningar och i ett stort upplagt materialinsamlingsarbete, som P. satt i gång, behandlade han Finlands historia, etnografi och språkvetenskap och f.ö. de mest olikartade kunskapsområden. 4 97 PORTHAN Henrik Gabriel Porthan. Oljemålning av Per Krafft d. ä. P:s litterära storverk är hans kommenterade edition av Finlands medeltida biskopskrönika. »M. Pauli Juusten — Chronicon Episcoporum Finlandensium» utkom 1784 —1800 i form av 56 disputationer. P. hade haft för avsikt att redigera en ny, genomsedd upplaga av Juustens krönika med några kompletteringar, men sedan han i Stockholm funnit en medeltida urkundsamling från Åbo domkyrka, den s.k. Svartboken, svällde materialet ut ända därhän, att kommentarerna blevo flera gånger mer omfattande än själva krönikan. Med ett strängt vetenskapligt förfarande sovrade P. det kunskapsförråd man dittills rört sig med i fråga om Finlands medeltid, korrigerade de felaktiga uppfattningarna och bestyrkte de riktiga uppgifterna. I en separat samling »Sylloge monumentorum ad illustrandam historiam Fennicam» (1802—1804) publicerade han de viktigaste av de urkunder han använt. Under sina ferier reste P. outtröttligt omkring härs och tvärs i Finland, gjorde sig förtrogen med folklivet och samlade ett ma- 98