PORTUGAL terial, som låg till grund för en helt ny framställning av Finlands geografi i 7 ed. av svensken Tunelds geografiska verk. Med hans hjälp redigerades även de kartor i Hermelins kartverk, som berör Finland. För att främja sina fosterländska och kulturella favoritintressen deltog P. i studenternas strävanden. Tillsammans med några av sina vänner grundade han 1770 Aurorasällskapet och verkade som huvudredaktör för en av sällskapet utgiven tidning. Såsom en son av »nyttans tidevarv» tog han även del i verksamhet som åsyftade socialt och ekonomiskt framåtskridande. P. var som nämnt utgången ur ett finskt prästhem och hyste därför intresse för kyrkliga frågor. Med prästerskapet, som å sin sida villigt bistod honom i hans insamlingsarbete, uppehöll han nära förbindelser. Såsom professor i vältalighet lämpade han gärna sin undervisning efter de blivande prästernas behov. Ibland föreläste han direkt över homiletiken och framställde därvid förträffliga synpunkter på predikans form och innehåll. Även annars behandlade han i sin undervisning teologiska ämnen, och bland hans publikationer finns en om den finska predikans historia. Med hänsyn till sin religiösa övertygelse kan P. närmast betecknas som upplysningsman, men hemföll dock ej åt denna riktnings ytliga religionskritik. Han företrädde en kärv, manlig idealism med allvarlig vördnad för kristendomen. Utan tvivel medverkade han till att en màättfull riktning inom upplysningsreligiositeten vann understöd bland Finlands prästerskap. Litt.: H. G. Porthan, Opera selecta 1—5 (Helsingfors 1859—73); P:s brev i Svenska litteratursällskapets skrifter 1, 5, 38, 55 och 102; G. Palander, H. G. P. (Helsingfors 1904); M. G. Schybergson, H. G. P. (Helsingfors 1911); J. Gummerus, H. G. P. teoloogina (i Teol. aikakauskirja Teol. tidskr. 1907). I. S. PORTUGAL. P:s tidigaste kyrkohistoria är höljd i dunkel. År 711 besattes P. av araberna. 1095 förvärvade Henrik av Burgund grevskapen Portucala (Porto) och Coimbra. Till dessa fogades 1255 Algarve, varigenom P. erhöll sin nuvarande omfattning. Under 99 Katedralen i Lissabon. Grundlagd på 1100-talet. burgundernas dynasti befästes småningom kyrkans ställning. Vid övergången till nya tiden var P. en av världens främsta kolonialmakter. Snart dominerade jesuiterna särskilt vid hovet och läroanstalterna. Efter att 1580 — 1640 ha lytt under Spanien, började under ätten Bragança landets långsamma nedgång. Också efter frigörelsen från Spanien förhärskade jesuiterna. Särskilt starkt intresse visades kyrkan av Johan V, som lät upprätta patriarkatet Lissabon. S. Pombal, en ivrig anhängare av upplysningen, bröt klerikalismens makt och utvisade 1758 jesuiterna. 1826—33 erhöllo de övergående åter ett stort inflytande, men fördrevos snart på nytt. 1842 ingick P. ett konkordat med påven. Då P. 1910 blivit republik, skildes 1911 kyrkan från staten och inskränktes hennes rättigheter. Till 1917 förblev förhållandet till Vatikanen spänt. 1919 uppfordrades katolikerna att erkänna republiken och att åter deltaga i det politiska livet. En stark katolsk rörelse 100