- Project Runeberg -  Nordisk teologisk uppslagsbok för kyrka och skola / 3. P - Ö. Register /
107-108

(1952-1957)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Praktisk teologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PRAKTISK TEOLOGI ändrade karaktären av de anvisningar, som han behövde. 1500-talets kyrko- och skolordningar visa detta. Andreas Hy p erius, stundom kallad p:s fader, talar i sitt arbete om det teologiska studiet (1556) om discipliner, som omfatta församlingarnas verksamhet och ledning (rpá&eıs ecclesiarum atque gubernatio ecclesiastica). Under den följande utvecklingen innefattade man ofta i p. blott sådant, som gällde prästämbetets utövning. Som skaparen av p. som en självständig teologisk disciplin framstår Schleiermacher“. Han ställde p., liksom hela teologien, i förbindelse med kyrkan och gav den en fast plats i teologiens system. P. framstod för Schleiermacher som tekniken för kyrkans uppehållande och fullkomning. Av de många betydande företrädare för p., som Tyskland under 1800-talet har att uppvisa, böra C. I. Nitzsch (d. 1868) och E. Chr. Achelis (d. 1912) nämnas främst. Den förre betonade kyrkan som subjektet för den verksamhet, vars teori p. utgör. Den senare har i sin stora lärobok i p. gett facket ett klassiskt verk med bestående betydelse. Båda sökte ge p. en vetenskaplig karaktär genom ett brett historiskt fundament och en genomförd systematisk deduktion. Under 1900-talets första decennier präglades p. dels av sin kontakt med aktuella humanistiska discipliner (psykologi, pedagogik, sociologi), dels av en medveten strävan till livsnärhet. Den religiösa folklivsforskningen ochkyrkokunskapen framträdde som en viktig del av p. P. Drews fick härvid en banbrytande betydelse. Typisk för en i denna riktning orienterad p. är F. Niebergalls omfattande produktion. Mot historicismen och psykologismen i p. reagerade K. Barth, vars teologiska frågeställning till en början var bestämd av »predikans kris». Hans skola har sökt tillämpa de dialektiska principerna (jfr Dialektisk teologi) även inom p. Inom nyare p. kan man knappast fastställa enhetliga tendenser. Universitetsteologien har även på detta område skärpt sina vetenskapliga ambitioner. Kontakten med andra teologiska fack och de historiskt orienterade 107 monografiernas dominans äro de mest framträdande dragen, icke minst i Norden. Arbeten i liturgihistoria och kyrkorätt intaga en framträdande plats i den aktuella praktiskteologiska produktionen. Den omstridda frågan om p. är normativ eller icke har ett intimt samband med den allmänna diskussionen om vetenskapsbegreppet och om teologiens väsen och metod. Betraktad som forskning har p. dels en utpräglat historisk karaktär, dels likheter med sociologiska undersökningar, som analysera nutida samhälls- och folkliv. Uppgiften är att icke blott registrera formerna för kyrkans praxis, utan också att undersöka dem såsom uttryck för en bestämd grundåskädning. Även de principiella frågorna om kyrkan, ämbetet o.s.v. äro av betydelse för kyrklig praxis. Analysen av gångna tiders kyrkoliv och individual- och folkpsykologiska undersökningar ge ofta resultat, som innehålla riktlinjer för kyrkans handlande i nuet. Både den kritiska inställning, som utmärker all vetenskaplig verksamhet, och den uppgift, som teologien har i prästutbildningens tjänst, stärka detta i viss mening normativa drag. Detta gäller i än högre grad un dervisningeni p., där kyrkolivets behov påkalla anvisningar och fostran. Forskningens och undervisningens vetenskapliga grundkaraktär behöver icke lida av denna relation till det aktuella kyrkolivet, som tvärtom ger forskningsobjektet en påtagligare realitet och undervisningen större livsnärhet. P. mäste vidare följa utvecklingen inom exegetik och systematisk teologi i syfte att klargöra konsekvenserna för kyrkans handlande av forskningsresultaten inom dessa fack. P. är representerad av särskilda professurer vid de teologiska fakulteterna i Sverige och Finland, men icke i Danmark och Norge. Utom de inledande systematiska frågorna (kyrkan och ämbetet) och analyserna av förutsättningarna för kyrkans handlande i nutiden (kyrkokunskap“ inklusive religiös folklivsforskning, se Kyrkliga seden) omfattar p. läran om gudstjänstlivets former (litu rgik“ med hymnolo0ogi“), om predikan (homiletik, se Predikan), om kyrklig un- 108

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 3 01:43:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntu/3/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free