Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Praktisk teologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRAKTISK TEOLOGI
ändrade karaktären av de anvisningar, som
han behövde. 1500-talets kyrko- och
skolordningar visa detta. Andreas Hy p
erius, stundom kallad p:s fader, talar i sitt
arbete om det teologiska studiet (1556) om
discipliner, som omfatta församlingarnas
verksamhet och ledning (rpá&eıs ecclesiarum
atque gubernatio ecclesiastica). Under den
följande utvecklingen innefattade man ofta
i p. blott sådant, som gällde prästämbetets
utövning.
Som skaparen av p. som en
självständig teologisk disciplin framstår
Schleiermacher“. Han ställde p., liksom hela
teologien, i förbindelse med kyrkan och gav
den en fast plats i teologiens system. P.
framstod för Schleiermacher som tekniken för
kyrkans uppehållande och fullkomning. Av
de många betydande företrädare för p., som
Tyskland under 1800-talet har att uppvisa,
böra C. I. Nitzsch (d. 1868) och E. Chr.
Achelis (d. 1912) nämnas främst. Den förre
betonade kyrkan som subjektet för den
verksamhet, vars teori p. utgör. Den senare
har i sin stora lärobok i p. gett facket ett
klassiskt verk med bestående betydelse. Båda
sökte ge p. en vetenskaplig karaktär genom
ett brett historiskt fundament och en
genomförd systematisk deduktion.
Under 1900-talets första decennier
präglades p. dels av sin kontakt med aktuella
humanistiska discipliner (psykologi,
pedagogik, sociologi), dels av en medveten strävan
till livsnärhet. Den religiösa
folklivsforskningen ochkyrkokunskapen
framträdde som en viktig del av p. P. Drews
fick härvid en banbrytande betydelse.
Typisk för en i denna riktning orienterad p.
är F. Niebergalls omfattande produktion.
Mot historicismen och psykologismen i p.
reagerade K. Barth, vars teologiska
frågeställning till en början var bestämd av
»predikans kris». Hans skola har sökt tillämpa
de dialektiska principerna (jfr Dialektisk
teologi) även inom p.
Inom nyare p. kan man knappast fastställa
enhetliga tendenser. Universitetsteologien har
även på detta område skärpt sina
vetenskapliga ambitioner. Kontakten med andra
teologiska fack och de historiskt orienterade
107
monografiernas dominans äro de mest
framträdande dragen, icke minst i Norden.
Arbeten i liturgihistoria och kyrkorätt intaga en
framträdande plats i den aktuella
praktiskteologiska produktionen.
Den omstridda frågan om p. är normativ
eller icke har ett intimt samband med den
allmänna diskussionen om
vetenskapsbegreppet och om teologiens väsen och metod.
Betraktad som forskning har p. dels en
utpräglat historisk karaktär, dels likheter med
sociologiska undersökningar, som analysera
nutida samhälls- och folkliv. Uppgiften är
att icke blott registrera formerna för kyrkans
praxis, utan också att undersöka dem såsom
uttryck för en bestämd grundåskädning.
Även de principiella frågorna om kyrkan,
ämbetet o.s.v. äro av betydelse för kyrklig
praxis. Analysen av gångna tiders kyrkoliv
och individual- och folkpsykologiska
undersökningar ge ofta resultat, som innehålla
riktlinjer för kyrkans handlande i nuet.
Både den kritiska inställning, som utmärker
all vetenskaplig verksamhet, och den
uppgift, som teologien har i prästutbildningens
tjänst, stärka detta i viss mening normativa
drag. Detta gäller i än högre grad un
dervisningeni p., där kyrkolivets behov
påkalla anvisningar och fostran. Forskningens
och undervisningens vetenskapliga
grundkaraktär behöver icke lida av denna relation
till det aktuella kyrkolivet, som tvärtom ger
forskningsobjektet en påtagligare realitet och
undervisningen större livsnärhet. P. mäste
vidare följa utvecklingen inom exegetik och
systematisk teologi i syfte att klargöra
konsekvenserna för kyrkans handlande av
forskningsresultaten inom dessa fack.
P. är representerad av särskilda
professurer vid de teologiska fakulteterna i
Sverige och Finland, men icke i Danmark och
Norge. Utom de inledande
systematiska frågorna (kyrkan och ämbetet)
och analyserna av förutsättningarna för
kyrkans handlande i nutiden
(kyrkokunskap“ inklusive religiös
folklivsforskning, se Kyrkliga seden) omfattar
p. läran om gudstjänstlivets former (litu
rgik“ med hymnolo0ogi“), om predikan
(homiletik, se Predikan), om kyrklig un-
108
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 3 01:43:01 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ntu/3/0062.html