- Project Runeberg -  Nordisk teologisk uppslagsbok för kyrka och skola / 3. P - Ö. Register /
191-192

(1952-1957)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prästtillsättning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PRÄSTTILLSÄTTNING ningen först efter kallelsen. Enskild person kunde få patronatsrätt* (jus patronatus) att föreslå präst. Församlingens inflytande vid p. minskade under den senare medeltiden men erkändes ånyo vid reformationen. Konungen fick dock ofta den avgörande makten. Kyrkolagen 1686 och Prästerskapets privilegier 1723 tala om konsistoriella pastorat, där p. tillkom stiftsstyrelsen, regala, där konungen utnämnde, p atronella, där patronus hade kallelserätt, och privilegierade, där församlingen hade samma rätt. I regel kunde präst ej befordras utom det stift, som han tillhörde (indigenatsrätt, stiftsband). Vid p. kom gärna en son eller måg till företrädaren i åtanke eller någon som genom giftermål med änkan eller en dotter kunde »konservera huset». Förordningen om prästval 1739 är viktig för den följande utvecklingen. För kyrkoherdetjänst krävdes sedan 1748 pastoralexamen, som avlades efter någon tids tjänstgöring som präst. På examens kvalitet berodde behörigheten till olika slag av pastorat (tre klasser). Examen avskaffades 1884. Församlingens rätt vid p. utvidgades betydligt 1910, och skillnaden mellan konsistoriella och regala gäll avskaffades. P r ebendepastoraten, som använts till avlöning av biskopar, professorer och lektorer, indrogos samtidigt utom vad beträffar domkyrkoförsamlingarna i Uppsala, Lund och Visby. Sedan 1936 är biskopen i Visby den ende som innehar prebende. Patronatsrätten upphörde 1922. Nu gällande ordning för p. tillkom 1934. Domkapitlet ledigförklarar tjänsten och uppför tre på förslag, vilka provpredika. Vid frågodag kan församlingen kalla fjärde provpredikant (fjärdeman) till kyrkoherdetjänst. Domkapitlet utfärdar fullmakt å tjänsten för den som erhållit de flesta rösterna. Var tredje gång en kyrkoherdetjänst är ledig, tillsättes den av konungen, varvid sökande utom förslag kunna anmäla sig. Konungen utnämner även, då fjärde provpredikant kallats, varvid, om tillräcklig majoritet icke uppnåtts, extrasökande kan ifrågakomma. Domprost utnämnes alltid av konungen. I de fall, då 191 konungen utnämner, ger biskopen och domkapitlet förord. Särskilda bestämmelser om p. finnas i några privilegierade pastorat (huvudsakligen i städer) och i fråga om militärpastorer, utlandsförsamlingar, sjukhus m.m. E. o. präster förordnas (missiveras) av domkapitlet. Stiftshandet har lättats i flera avseenden, bl.a. vid domprosttjänst, p. i Stockholm och för prästerna i Härnösand, Luleå och Visby stift samt vissa utlandspräster m. fl. Biskopen tillsätter kontraktsprostar, sedan han inhämtat prästernas i kontraktet mening. En kungl. kommitté utreder f.n. (1955) frågan om ändrade bestämmelser för p. Danmark. Sedan fasta biskopsdömen inrättats, skedde p. genom biskoparna i enlighet med den kanoniska rätten. Konungen eller enskilda stormän kunde dock ha patronatsrätt. Efter reformationen fingo församlingarna valrätt genom 7 elektorer. Den valdes behörighet prövades av superintendenten, varefter han av länsmannen å konungens vägnar fick kollats (Kirkeordinansen 1539) och insattes i ämbetet av superintendenten. I städerna utövades valrätten av borgmästare och råd. Vissa pastorat voro patronella. Från 1670 kom p. att ligga så gott som helt under regeringen, men genom menighedsråden ha församlingarna numera visst inflytande. Enligt lag 30/6 1922 sökes ordinarie prästtjänst hos kirkeministeriet. Stiftsband finnes ej. P To vpredikan kan förekomma men skall hållas i annan församling. Menighedsrådet uppsätter tre på förslag, prosten och biskopen yttra sig, och ministeriet utnämner. Om menighedsrådet enhälligt förordat någon, skall denne utnämnas. Stiftsprostarna tillsättas i annan ordning. Enligt valgmenigh edslagen 1922 kunna 20 familjer bilda en självständig menighed med egen präst, alltså en församling innanför folkekirken. Enligt lag 1953 skall i församling med mer än två präster förste kapellanen tillsättas direkt av konungen för att bereda möjlighet till befordran åt präster, som eljest kunde ha svårt att erhålla sådan, t.ex. utlandspräst, sjömanspräst eller präst på Färöarna. Menighedsrådet skall dock yttra sig om tre av de 192

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 3 01:43:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntu/3/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free