- Project Runeberg -  Nordisk teologisk uppslagsbok för kyrka och skola / 3. P - Ö. Register /
199-200

(1952-1957)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prästutbildning - Prästvigning - Prästämbetet - Psalmbok

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PSALMBOK filosofi samt praktisk teologi. För denna examen beräknas sju terminers studium, fördelade på en förberedande översiktskurs, omfattande tre terminer — vilken även, med något tillägg, ger kompetens i ämnet kristendomskunskap för läroverkslärare vid realskola eller enhetsskolans högstadium — samt, under de återstående fyra terminerna, ett fördjupat studium i teologiens olika discipliner. Den praktisk-teologiska övningskursen, som genomgäås under en termin, omfattar övningsämnena homiletik, kateketik, pastoralpsykologi och själavårdslära, liturgisk läsning, liturgisk sång och kyrkorätt. I Finland, där utvecklingen av p. varit i huvudsak densamma som i Sverige, ingå dock de praktisk-teologiska övningarna i studiet för teologie kandidatexamen och omfatta två terminer. Medan pastoralexamen inför domkapitlet, som i de båda länderna från 1600-talets slut avkrävdes dem som sökte pastorat, i Sverige avskaffades 1884, har den i Finland bibehållits som villkor för erhållande av ordinarie prästtjänst (utom för teol. doktorer). Den omfattar förutom prediko- och bibelförklaringsprov författande av en teologisk avhandling, som skall försvaras inför domkapitlet, samt examen inför detta i exegetik med praktisk bibelkunskap, praktisk teologi, särskilt själavård och kyrkolagfarenhet, samt i katekisation. Pastoralexamen för högsta vitsord kan avläggas i valfri disciplin inom teologien. På Island upprättades katedralskolor av de första biskoparna i Skálholt och Hólar. P. kunde även inhämtas i klostren eller hos vissa kvalificerade präster. För högre studier måste man dock söka sig till utländska universitet, något som icke var ovanligt. Efter reformationen blev det främst fråga om studier vid universitetet i Köpenhamn. I samband med att de två gamla biskopssätena nedlades sammanslogos omkring 1800 de två stiftsskolorna till ett gymnasium, vars huvudsakliga uppgift fortfarande var att utbilda präster. År 1847 upprättades ett tvåårigt prästseminarium, som efter avlagd studentexamen måste genomgås av alla kandi- 199 dater till prästämbetet (utom universitetskandidater). Då Islands universitet upprättades 1911 införlivades prästseminariet med detta såsom dess teologiska fakultet. Studietiden är numera normalt fyra år och omfattar studier i följande examensämnen: grekiska, religionshistoria med religionspsykologi, Gamla och Nya testamentets exegetik, kyrkohistoria, dogmatik, etik och praktisk teologi. Litt.: Fr. Paulsen, Geschichte des gelehrten Unterrichts 1—2 (2 ed. Leipzig 1896—97); M. Siebengartner, Schriften und Einrichtungen zur Bildung der Geistlichen (i Bibliothek d. kathol. Pädagogik 14, Freiburg i. B. 1902); K. Eger, Die Vorbildung zum Pfarramt der Volkskirche (Studien zur praktischen Theologie 1:2, Giessen 1907); dens., Pfarrervorbildung und -bildung (art. i Religion in Geschichte und Gegenwart 4, 2 ed., Tübingen 1930); J. de Ghellinck, Les exercices pratiques du séminaire en théologie (2 ed. Paris 1934); G. Gründler, Vòm rechtschaffenen Studium der Theologie (Gütersloh 1948); H. Fr. Rørdam, Bidrag till oplysning om den theologiske embedsprøves form og omfang (i Kirkehist. saml., R. 2, bd 2, Khvn 1860—62); G. Ekström, Om prästernas studier (Sthm 1920); R. Askmark, Svensk prästutbildning fram till år 1700 (diss. Lund, Sthm 1943; med där anförd litt.); Y. Brilioth, Svensk kyrkokunskap (2 ed. Sthm 1946); L. J. Koch, Om præsteuddannelsen (Khvn 1925); O. Kolsrud, Teologisk embetsexamen 300 år (i Norsk teol. tidsskr. 1930); J. Langhoff, Det teologiske studium (Khvn 1944). R. A. PRÄSTVIGNING, se Kyrkliga vigningar. PRÄSTÄMBETET, se Kyrkans ämbete, Präst. PSALMBOK. Den kristna psalmens historia går tillbaka till apostlatiden (1 Kor. 14:26; Ef. 5: 19; Kol. 3: 16). Psaltaren fick från början en central ställning som en urkristen p. Med den romerska mässans seger trängdes församlingssången undan till förmån för körsång. Reformationen gav den gemensamma sången vid gudstjänsten en ny och självständig plats. En betydelsefull början gjordes av de böhmiska bröderna. Grundläggande blevo de psalmhäften, som utkommo i Tyskland 1524. Luthers psalmer utgjorde här huvudinnehållet. P. utgåvos i de av den lutherska reformationen berörda länderna i ständigt nya och utvidgade editioner. I den följande ortodoxien blev ren- 200

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 3 01:43:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntu/3/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free