Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Prästutbildning
- Prästvigning
- Prästämbetet
- Psalmbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PSALMBOK
filosofi samt praktisk teologi. För denna
examen beräknas sju terminers studium,
fördelade på en förberedande översiktskurs,
omfattande tre terminer — vilken även, med
något tillägg, ger kompetens i ämnet
kristendomskunskap för läroverkslärare vid
realskola eller enhetsskolans högstadium —
samt, under de återstående fyra terminerna,
ett fördjupat studium i teologiens olika
discipliner. Den praktisk-teologiska
övningskursen, som genomgäås under
en termin, omfattar övningsämnena
homiletik, kateketik, pastoralpsykologi och
själavårdslära, liturgisk läsning, liturgisk sång
och kyrkorätt.
I Finland, där utvecklingen av p. varit i
huvudsak densamma som i Sverige, ingå
dock de praktisk-teologiska övningarna i
studiet för teologie
kandidatexamen och omfatta två terminer. Medan
pastoralexamen inför domkapitlet, som
i de båda länderna från 1600-talets slut
avkrävdes dem som sökte pastorat, i Sverige
avskaffades 1884, har den i Finland
bibehållits som villkor för erhållande av
ordinarie prästtjänst (utom för teol. doktorer).
Den omfattar förutom prediko- och
bibelförklaringsprov författande av en teologisk
avhandling, som skall försvaras inför
domkapitlet, samt examen inför detta i exegetik
med praktisk bibelkunskap, praktisk
teologi, särskilt själavård och
kyrkolagfarenhet, samt i katekisation. Pastoralexamen för
högsta vitsord kan avläggas i valfri disciplin
inom teologien.
På Island upprättades katedralskolor av de
första biskoparna i Skálholt och Hólar. P.
kunde även inhämtas i klostren eller hos
vissa kvalificerade präster. För högre
studier måste man dock söka sig till utländska
universitet, något som icke var ovanligt.
Efter reformationen blev det främst fråga
om studier vid universitetet i Köpenhamn.
I samband med att de två gamla
biskopssätena nedlades sammanslogos omkring 1800
de två stiftsskolorna till ett gymnasium, vars
huvudsakliga uppgift fortfarande var att
utbilda präster. År 1847 upprättades ett
tvåårigt prästseminarium, som efter avlagd
studentexamen måste genomgås av alla kandi-
199
dater till prästämbetet (utom
universitetskandidater). Då Islands universitet
upprättades 1911 införlivades prästseminariet med
detta såsom dess teologiska fakultet.
Studietiden är numera normalt fyra år och
omfattar studier i följande examensämnen:
grekiska, religionshistoria med
religionspsykologi, Gamla och Nya testamentets
exegetik, kyrkohistoria, dogmatik, etik och
praktisk teologi.
Litt.: Fr. Paulsen, Geschichte des gelehrten
Unterrichts 1—2 (2 ed. Leipzig 1896—97); M.
Siebengartner, Schriften und Einrichtungen zur
Bildung der Geistlichen (i Bibliothek d. kathol.
Pädagogik 14, Freiburg i. B. 1902); K. Eger, Die
Vorbildung zum Pfarramt der Volkskirche
(Studien zur praktischen Theologie 1:2, Giessen
1907); dens., Pfarrervorbildung und -bildung
(art. i Religion in Geschichte und Gegenwart 4,
2 ed., Tübingen 1930); J. de Ghellinck, Les
exercices pratiques du séminaire en théologie (2 ed.
Paris 1934); G. Gründler, Vòm rechtschaffenen
Studium der Theologie (Gütersloh 1948); H. Fr.
Rørdam, Bidrag till oplysning om den
theologiske embedsprøves form og omfang (i
Kirkehist. saml., R. 2, bd 2, Khvn 1860—62); G.
Ekström, Om prästernas studier (Sthm 1920);
R. Askmark, Svensk prästutbildning fram till år
1700 (diss. Lund, Sthm 1943; med där anförd
litt.); Y. Brilioth, Svensk kyrkokunskap (2 ed.
Sthm 1946); L. J. Koch, Om præsteuddannelsen
(Khvn 1925); O. Kolsrud, Teologisk
embetsexamen 300 år (i Norsk teol. tidsskr. 1930); J.
Langhoff, Det teologiske studium (Khvn 1944). R. A.
PRÄSTVIGNING, se Kyrkliga vigningar.
PRÄSTÄMBETET, se Kyrkans ämbete, Präst.
PSALMBOK. Den kristna psalmens historia
går tillbaka till apostlatiden (1 Kor. 14:26;
Ef. 5: 19; Kol. 3: 16). Psaltaren fick från
början en central ställning som en urkristen p.
Med den romerska mässans seger trängdes
församlingssången undan till förmån för
körsång. Reformationen gav den
gemensamma sången vid gudstjänsten en ny och
självständig plats. En betydelsefull början
gjordes av de böhmiska bröderna.
Grundläggande blevo de psalmhäften, som utkommo
i Tyskland 1524. Luthers psalmer utgjorde
här huvudinnehållet. P. utgåvos i de av den
lutherska reformationen berörda
länderna i ständigt nya och utvidgade
editioner. I den följande ortodoxien blev ren-
200
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 3 01:43:01 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ntu/3/0108.html