psalmutgåvor. Koralsamlingar tillkommo i Finland under 1500-talet och kompletterades senare. Med vissa reservationer kan Sigfrid Aronus Forsius’ p., »Andelige Psalmer och Wijsor» (c:a 1610), om än tryckt i Stockholm, till uppkomst och användning hänföras till Finlands kulturkrets. Av särskilt intresse är den s.k. Åbo-p. av år 1673, utgiven av Gezelius* d. ä. Snart undanröjde dock Sveriges officiella p. av 1695 alla andra. Under reformarbetet efter 1817 hade man för avsikt att för Finlands svenska församlingar övertaga Sveriges p. av 1819, oförändrad eller bearbetad. Denna plan övergavs, när arbetet ånyo upptogs på 1850-talet under ärkebiskop E. Bergenheims egid. Med 1695 års p. som grund och med betydande insatser av skalderna J. L. Runeberg, L. Stenbäck och Z. Topelius fullbordades nu det ena p.-förslaget efter det andra (Runebergs 1857, Stenbäcks 1865, Topelius’ och F. L. Schaumans 1868, ett ytterligare bearbetat förslag 1879). Kyrkomötet 1886 antog en ny p., som fyllde höga krav. Beroendet av 1695 års psalmbok och Runebergs betydande insats gåvo denna p. dess karaktär. Kyrkolivets utveckling under 1900-talets första årtionden gjorde det nödvändigt att söka komplettera p. 1928 års kyrkomöte godkände ett p.-tillägg (163 psalmer). Bl. a. hade finska källor, Sveriges p. av 1819 och »Nya psalmer» av 1920 utnyttjats. På 1930-talet inleddes en revision av hela p., varvid föga använda psalmer avlägsnades och den största delen av tillägget, sovrat och kompletterat, inarbetades i p. Arbetet, som stod under biskop M. von Bonsdorffs ledning, resulterade i den av kyrkomötet 1943 godkända p. (632 psalmer). I det nyare p.- arbetet har icke gränsen mellan psalm och andlig sång dragits lika skarp som tidigare. Se även Salmedigtning. Litt.: se Salmedigtning, Finland. G. O. R. Island. När lutherdomen lagfästes på Island vid 1500-talets mitt sågo p. snart dagen, den första med 35 psalmer, översatta och utgivna av Skálholts-biskopen Marteinn Einarsson som bilaga till hans handbok (jfr Kyrkohandbok), Khvn 1555. De flesta psalmerna äro översatta från tyska, omkr. 209 PSALMBOK hälften äro av Luther. Språket är mestadels relativt rent och översättaren har synbarligen vinnlagt sig om att följa den isländska metrikens regler (allitteration), dock utan att helt lyckas. 3—4 av dessa psalmer voro sedan i bruk ända till början av 1800-talet. Biskop Gísli Jónsson utgav (Khvn 1558) ett tillägg med 21 psalmer, de flesta översatta från danskan, fastän originalen äro tyska. Formellt stå dessa psalmer mycket lågt. Den förste evangeliske biskopen på Hólar, Ólafur Hjaltason, har nog också låtit trycka en p. på Island (Breiðabólsstaður c:a 1560), men av den finns intet ex. i behåll. Hans efterträdare på Hólar, den lutherska ortodoxiens banbrytare på Island, Guðbrandur Þorláksson*, utgav sedan sin stora och grundläggande p. (Hólar 1589, 2 utvidg. uppl. 1619). Den innehöll över 300 psalmer, dels med sångnoter, såväl överarbetade äldre översättningar, nya översättn. (från latin, tyska och danska) som några original. Guðbrandur lade stor vikt vid språk och poetisk form och hans p. betydde ett viktigt steg framåt. 1594 utgav Guðbrandur sitt Graduale, en ritualbok, jämte psalmer och psalmmelodier (se Kyrkohandbok). I detta och hans p. finnas sammanlagt c:a 380 psalmer, därav endast 20 original och 10 av namngivna isländska förf. Hans p. utgör i nära 200 år stommen i senare isländska p. Nästa p. var den, som Gísli Þorláksson, biskop på Hólar, utgav 1671, med åtskilliga överarbetningar, uteslutningar och tillägg, bl]. a. 5 nya psalmcyklar, t. ex. Hallgrímur Péturssons* Passionspsalmer (för andra gången tryckta där, 1 uppl. 1666). 1742 sågo 2 p. dagen: Skálholtsbiskopen Jón Árnasons p. (2 uppl. Khvn 1746, 3 uppl. Hólar 1751 med bl. a. psalmer av Kingo i Stefán Ólafssons översättn.), och den danske pietisten LudvigHarboes p., som förre Skálholtsrektorn, Jón Thorkillius, förberett för trycket. I den voro nya, isländska psalmer upptagna men annars var den till stor del en imitation av Pontoppidans danska p. Den blev aldrig populär eller allmänt brukad och kallades ofta » Prestavilla» (prästers villa) på grund av avvikelser i fråga om liturgien. År 1772 utkom i Hólar en p. i 2 band, utg. av 210