Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Psalmbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PSALMBOK
biskop Gísli Magnússon i samarbete
med rektor Hálfdan Einarsson. Första
bandet kallades »Flokkabókin», ty det innehöll
endast originala isländska psalmcyklar
(»flokkar»; utkom 4 gånger, sist 1843).
Andra bandet, »Höfuðgreinabók» (höfuðgrein
=huvudstycke) var avsedd för gudstjänsten
och har många nya psalmer jämte de äldre,
så att man kan säga, att detta är den första
nya p. efter Guðbrandurs.
Upplysningens förkämpe, justitiarius M a
gnús Stephensen, utgav en »Mäss-sångs-
och psalmbok» 1801 (utkom 13 gånger, sist
1866), som gick i rationalismens tecken. Den
rönte motstånd och kritik, ej minst därför
att utg. på egen hand överarbetat en del
psalmer, till och med av erkända samtida diktare.
Nästa p., utg. av biskop Pétur Pétursson
1871, var kortlivad. Den avlöstes av 1886
års p., vilken användes i c:a 60 år (tryckt
19 gånger). Den var resultatet av ett
långvarigt kommitté-arbete som leddes med fast
hand av prästskolans föreståndare, Helgi
Hálfdanarson, som diktat eller översatt
c:a en tredjedel av innehållet. Andra, som
lämnat nya bidrag, äro bl. a. prästerna
Valdimar Briem och framför allt
nationaldiktaren Matthías Jochumsson.
En revision under biskop Sigurgeir
Siguròðssons ledning resulterade i ett
psalmboksförslag 1945. Den största vinsten är här
de många nyförvärven från de två största
isländska psalmdiktarna, Hallgrímur
Pétursson (17. årh.) och Matthías Jochumsson
(1835—1920). Med vissa rättelser jämte ev.
ännu några nyförvärv, har väl den isländska
folkkyrkan här fått en p., som länge kan bestå.
Se även Salmedigtning.
Litt.: J. Porkelsson, Om digtningen paa Island
i det 15. og 16. aarh. (Khvn 1888) ; Páll E. Ólason,
Upptök sálma og sálmalaga í lútherskum sið á
Islandi (Fylgirit árbókar Háskóla Islands 1924);
dens., Menn og menntir sidskiptaaldarinnar á
Islandi 2 och 4 (Reykjavík 1922 och 1926).
S.J. P.
I Norge bruktes inntil 1814 de samme sal-
mebøker (forkortet s.) som i Danmark. Noen
privatsamlinger utkom dog (Hans Hoff 1663
o. fl.). Under striden om Evang.-chr. s. ar-
211
irfejialmebog,
efter offentlig Foranftaltning ` :
famlet og uderbejdet.
veb
M. $. fandftad.
Siver Herren bans Ravns Wre;
tilbeder Herren i belig Prydelie.
Tar. Sal. 29, 2.
Kriitianis.
3. W. Cappelens Forlag.
1870.
Tittelbladet til Landstads Kirkesalmebog.
beidet det vakte lekfolk for innførelse av
Guldbergs s. I 1855 var de 3 autoriserte s.
brukt av like mange mennesker, Kingos i de
fleste, men minste menigheter.
Privatsamlinger ved H. N. Hauge*, N. J.
Holm, G. A. Lammers, W. A. Wexels* o. a.
forberedte en ny s., og etter en livlig debatt
fra 1840, hvori bl. a. J. S. Welhaven og
Wexels deltok, utga sistn. sitt endelige
forslag, »Psalmebog» 1849. Wexels’
kirkelige standpunkt har bidratt til at den ikke
ble antatt.
I 1852 fikk Magnus Brostrup
Landstad (1802—1880) offisielt i oppdrag å
utarbeide ny s. Hans »Udkast» 1861 ble
revidert av en komite, og i 1869 ble
»Kirkesalmebog» autorisert. Han var prestesønn
212
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 3 01:43:01 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ntu/3/0114.html