terländska kapitalismen har orsakats av den kalvinska predestinationsläran och den därmed sammanhängande arbetsetiken. Däremot ha de stora asiatiska världsreligionerna förhindrat uppkomsten av ett liknande ekonomiskt system, ehuru förutsättningarna därtill funnits. W. Sombart för diskussionen tillbaka till medeltiden och ränteförbudets uppluckring, varvid tyngdpunkten liksom hos tidigare och senare engelska ekonomihistoriker alltmera kommit att ligga på de ekonomiska och politiska faktorerna. E. Troeltsch* har banbrytande behandlat en annan specialfråga, nämligen de kristna samhällsteorierna. 3. Gentemot det genetiska och kausalitetsbundna tänkande, som i större eller mindre utsträckning präglat nu refererade forskningsriktningar, förordar engelsk-amerikansk kultur- eller socialantropologi en ren registrering av de religiösa företeelserna, såsom de förefinnas i en bestämd, mäångfaldigt betingad kultursituation. Vilken funktion fyller religionen inom denna? Den franske kyrkorättsspecialisten G. Le Bras har å sin sida grundligt kartlagt den religiösa seden på Frankrikes landsbygd både under l’ancien régime och i våra dagar, jämfört de högst olikartade kartbilder, som härvid erhållits, och därefter frågat efter orsakerna till förändringarna. Han har senare utsträckt sitt forskningsprogram till att gälla stadsförhållandena, äldre tidsperioder, den religiösa livaktigheten bakom den yttre observansen, katolicismen också utanför Frankrike och slutligen de utomkristna religionerna. Det är uppenbart, att en dylik situationsanalys också kan göras med hänsyn till kyrkans praktiska behov, kyrkan behöver känna den skiftande miljö, där den verkar. I Holland samarbetar sedan 1945 under W. Bannings ledning akademien »Kerk en Wereld», där kyrkliga lekmannaarbetare skolas, med det sociologiska institutet i Utrecht. Sekulariseringen bland Frankrikes industriarbetare, som fastställts med moderna, sociologiska metoder, har lett till utsändandet av de s. k. arbetarprästerna, vilkas verksamhet dock år 1954 starkt kring- 305 RELIGIONSSOCIOLOGI skurits av påvestolen. Arbetarnas situation har även uppmärksammats i Belgien, där t.ex. abbé R. Kothen redigerar »Fiches documentaires» med orientering härom. Kyrkan och arbetarrörelsen ur både historisk och aktuell synpunkt har även i Norden blivit föremål för ett ökat intresse: bondelandets förvandling till industrisamhälle ställer kyrkan inför nya problem. Studiet av den religiösa gruppbildningens sociala bakgrund och av religionens skiftande innebörd och funktion i skilda samhällslager utgör också en uppgift som r. har gemensam med den praktiska teologien*. Detsamma gäller attitydundersökningar efter gallupmetoden. Se även Folkrörelser, Kyrkliga seden. 4. Den under mom. 3 skildrade r. är övervägande deskriptiv, nutidsorienterad och intresserad av den växelverkan, som råder mellan religion och samhälle. I motsats härtill finnes ett annat slag av r., som i första hand studerar religionens egna gemenskapsformer och härvid systematiskt-typologiskt grupperar i huvudsak historiskt material, hämtat från alla religioner. Denna r. blir alltså en gren av religionsfenomenologien. En av dess främsta företrädare är J. Wa c h (d. 1955). Denne skiljer mellan »naturliga religiösa grupper», såsom familjen, klanen och stammen eller lokalgrupper och åldersgrupper, med deras särskilda kulter, myter, 0. s. v., och »specifikt religiösa grupper», såsom hemliga sällskap, mysteriesamfund och stiftade religioner. Omkring den religiöse ledaren utbildas en lärjungakrets, som utvecklas till ett brödraskap och en »ecklesiastik» organisation, resp. kyrka. Protesterna mot denna leda till nya gruppbildningar, t. ex. sekten. Allt detta innebär samtidigt en påverkan på samhället, liksom detta i sin tur giver upphov till de olika ståndens religion (jfr ovan!). Förhållandet mellan religion och stat kan utgestaltas på en mångfald olika sätt, liksom r. icke heller får förbise de enskilda religiösa auktoriteterna: religionsstiftaren, reformatorn, profeten, siaren, magikern, spåmannen, helgonet och prästen. — Medan den sistnämnda arten av r. icke behöver råka i konflikt med religiös 306