RELIGIONSSTATISTIK självsyn eller kristen tro, uppstår gärna en spänning mellan teologien och en rent inomvärldslig, sociologisk betraktelse. Religionen har aldrig nöjt sig med att vara den sociala faktor bland andra sådana, vartill den ofta reduceras av r. Märkvärdiga vrångbilder av historien uppkomma också, när profansociologiska kategorier tillämpas på det religiösa skeendet, vare sig detta göres av modejäktande teologer eller ambitiösa sociologer, Se även Sociologi. Litt.: 1—2. G. Carlberg, Kultur och religion (Sthm 1951; utförl. litt.-anvisn.); G. Mensching, Zur Geschichte und Aufgabe der Religionssoziologie (i Archivio di filosofia, Roma 1951). 3. C.-M. Edsman, Religionsstatistik och religionssociologi. Boknotiser och bibliograf. anvisn. (i Sv. teol. kvartalskr. 1950); E.0. James, The social function of religion (London 1940); Lumen vitæ 6:1—2 (Bruxelles 1951; specialnummer för r.); J. M. Yinger, Present status of the sociology of religion (i The Journal of religion 31, 1951); M. Jacobs—B. J. Stern, General anthropology (New York 1952; kap. 10 behandlar naturfolkens religioner); Sociology of the catholic parish, ed. by A. Rush—C. J. Nuesse (Milwaukee 1953); H. Desroche, Domaines et méthodes de la sociologie religieuse dans l'œuvre de G. Le Bras (i Revue d'hist. et de phil. rel. 34, 1954; äv. på eng. i Review of religion 35, 1955; utförlig bibliografi); P. Schmitt-Eglin, Le mécanisme de la déchristianisation. Recherche pastorale sur le peuple des campagnes (Paris 1952); S.-Å. Rosenberg, Kyrkan och arbetarrörelsen (Lund 1948); ett flertal monografier och tidskriftsart. av doc. B. Gustafsson, Lund; G. Borgenstierna, Arbetarteologi och altartcologi (Sthm 1951); W. Trillhaas, Studien zur Religionssoziologie (Göttingen 1949; de olika ståndens kristendom); I. Stoltz, Folkets röst om kristendom och kyrka (Sthm 1949). 4. R. Bastide, Éléments de sociologie religieuse (Paris 1935); J. Wach, Sociology of religion (Chicago 1944; flera nytryck och tysk övers. 1951); Á. V. Ström, Religion och gemenskap (Sthm 1946; ensidig); G. Mensching, Soziologie der Religion (Bonn 1947). C.-M. E. RELIGIONSSTATISTIK. All r. blir med nödvändighet ytlig och approximativ. Dels säger den yttre religionstillhörigheten ingenting om graden och arten av den religiösa aktiviteten, resp. likgiltigheten, dels kan i 307 Asiens synkretistiska religioner samma person tillhöra flera religioner på en gång. Enligt den japanska statistiken från 1951 beteckna sig av örikets då 80 mill. invånare 63 mill. såsom shintoister. Av dessa göra 44 mill. samtidigt anspråk på att vara buddhister. I Kina är det likaledes omöjligt att dela upp befolkningen på konfucianer, taoister och buddhister. Det ytterligare osäkerhetsmoment, som tidigare vidlått r. genom att den allmänna befolkningsstatistiken byggt på så osäkra underlag, är nu för Asiens vidkommande delvis hävd. 1951—52 genomfördes en folkräkning ì republiken Indien, i det att 600.000 personer besökte 64 mill. hem. Av de 357 mill. invånarna räknade sig härvid 303 mill. såsom hinduer. Den folkräkning, som fastslog läget i Kina den 30 juni 1953, omfattade 602 mill., varvid dock flera tiotal mill. utanför Kinas gränser. Med de givna förbehållen och en totalbefolkning på jorden av 2,5 milliarder människor skulle r. få följande utseende, om den i avrundade siffror uppgöres efter religionernas storleksordning: kristendomen: 750 mill. kinesiska folkreligioner: 500 » islam: 330 » hinduismen: 320 » buddhismen (utom Kina): 150 » naturfolkens religioner: 120 » shintoismen: 60 » judendomen: 11,5 » sikhismen: 6 » jainismen: 1,5 > parsismen: 0,12 >» mindre religioner, religionslösa eller utan uppgift: c:a 300 » Summa 2.550 mill. Litt.: Die grossen nichtchristlichen Religionen unserer Zeit in Einzeldarstellungen mit Beiträgen von W. Fuchs, H. v. Glasenapp m.fl. (Stuttgart 1954); Th. Ohm, Die Religionen in Asien (i Arbeitsgemeinschaft für Forschung des Landes Nordrhein—Westfalen, H. 28, Köln—Opladen 1954; goda litt.-anvisn.); World Christian handbook, löpande årgång. C.-M. E. 308