RELIGIONSUNDERVISNING niska höra evangelium på sitt modersmàål löpt större risk för synkretism, varför också ordet just inom kristendomen har fått sin speciella betydelse av otillbörlig sammanblandning av oförenliga element. Litt.: M. P. Nilsson, Geschichte der griechischen Religion 2 (München 1950); S. Göransson, Ortodoxi och synkretism i Sverige 1647—1660 (diss. Uppsala 1950); dens., Den synkretistiska striden i Sverige 1660—1664 (Uppsala 1952); J.J. M. de Groot, Universismus (Berlin 1918); J. N. Farquhar, Modern religious movements in India (London 1929); H. von Glasenapp, Die fünf grossen Religionen (Düsseldorf—Köln 1951—1952); H. Kraemer, 'The Christian message in a non-Christian world (London 1938; sv. övers. Kristendomens budskap i en icke-kristen värld, Sthm 1940); W.E. Hocking, Living religions and a world faith (London 1940). C. G. D. RELIGIONSUNDERVISNING. Historiskt. Redan i äldsta kristna tid talas det om undervisning. Tidigt uppstodo de s.k. k atekumenskolorna med uppgift att meddela dem, som skulle döpas, en elementär undervisning i den kristna trons grundstycken (se Kateketik, Katekumen). Den berömda kateketskolan i Alexandria, vilken ägde bestånd från 2:a årh. till 6:e årh., var en kristen högskola. Medeltidens skolor voro i huvudsak av två slag: klosterskolorna (en »inre» för dem, som skulle ägna sig ät klosterlivet, och en »yttre» för övriga barn) samt dom- eller katedralskolor. Men kyrkan bedrev också i viss mån en elementär r. på bred front. Var och en skulle lära sig trons artiklar, Fader vår och Ave Maria. Renässansen och humanismen betydde i viss mån en sekularisering av skolans målsättning, och med reform ationen inträdde i flera protestantiska stater även sekularisering av undervisningsvyäsendet. Av utomordentlig betydelse blev Luthers katekes*, vilken för århundraden kom att dominera r. På katolskt håll innebar m o treformationen (jesuitorden*) även på skolans område betydande förbättringar. Den lutherska ortodoxien hade en starkt didaktisk prägel. Genom katekespredikningar och katekesförhör sörjde man för att gemene man bibragtes insikter i kristendomens huvudstycken. Under 1700-talet, som 311 kallats »pedagogikens århundrade», intog pietismen en ledande ställning även då det gällde uppfostran och undervisning. Vid sidan av katekesen ägnades också utrymme åt bibelstudiet. Upplysningen spelade roll för framtiden genom sitt krav på tolerans i trosfrågor. J. B. Basedow (d. 1790), filantropismens grundläggare, ivrade för skolans frigörelse från kyrkligt inflytande och ville i folkskolan införa konfessionslös religionskunskap av deistisk typ. Utvecklingen under 1800-talet kännetecknas även på undervisningens område av den fortskridande sekulariseringen. För Schleiermacher var skolan vid sidan av kyrkan och staten en autonom storhet. Han tycks komma tanken på en »objektiv» r. i skolan nära men har också framfört den åsikten, att r. helt bör omhänderhas av kyrkan. Bland ledande reformpedagoger under 1800-talet bör också Adolf Diesterweg (d. 1886) nämnas. Han polemiserade mot den rådande katekesundervisningen och »eftersträvade en till bibeln knuten religionslära, som låter det hos barnet självt existerande gemenskapsbehovet och odlandet av människokärleken mynna ut i en religiös livssyn» (Sjöstrand). Litt.: J. Landquist, Pedagogikens historia (4 ed. Lund 1952); W. Sjöstrand, Pedagogikens historia 1. Från antiken till första världskriget (Lund 1954); Encyclopedia of modern education (New York 1943; ett flertal art.); Lexikon der Pädagogik 1—3 (Bern 1950—52; ett flertal art.) ; Psykologisk-pedagogisk uppslagsbok 1—4 (Sthm 1943—46; ett flertal art.). Sverige. Diskussionen om r. i Sverige har under senare delen av 1800-talet och fram till undervisningsplanen för rikets folkskolor 1919 varit en enda lång katekesdebatt. Beträffande r. stadgades nu, att grundvalen skulle vara berättelser och andra texter ur bibeln, och därtill skulle anslutas korta minnesord ur bibeln och valda psalmverser. Även den sammanfattande framställningen av den kristna tros- och livsåskådningen skulle anslutas till bibeltexter. Katekesen hade därmed upphört att vara undervisningens grundskrift. Luthers lilla katekes skulle i samband med den kyr- 312