syntes mellan kristendom, kultur och statsliv. Några av landets främsta författare omfattade denna r. Betecknande för åskådningen är Geijers* yttrande i ett brev, fällt under hans politiskt liberala tid: »Jag är varken en kyrkokristen eller ens en bibelkristen, ehuru så mycket av en kristen att jag kan finna uppbyggelse både i bibel och kyrka. Korteligen, jag är en kristen på egen hand.» 1841 utkom en översatt kompilation av D. F. Strauss’ »Leben Jesu, kritisch bearbeitet», som väckte en teologisk strid, vari bl.a. Fredrika Brem -er deltog med »Morgon-väckter» (1842), en skrift där hon under polemik mot Strauss framlade sin egen liberalt religiösa bekännelse. I ett märkligt brev till L. J. Hierta revolutionsåret 1848 tecknade hon den begynnande kristliga idéliberalismens linje i Sverige. Bland de första på den linjen var Nils Ignell, från 1844 till sin död 1864 komminister i Katarina församling i Stockholm. Påverkad av Schleiermacher* inledde han en kritik mot den ortodoxa dogmatiken, särskilt försoningsläran. Under striden kring Strauss blev han klar över sin uppgift som reformator. Han utgav bl. a. »Granskning af den evangelisk-lutherska trosbekännelsens förnämsta lärostycken» (1843), » Menskliga utvecklingens historia» (1855—62) och översatte predikningar av amerikanen W.E. Channing, »unitarismens* apostel». En efterföljare av Ignell, men radikalare och aggressivare, var Nils Lilja, klockare i Billinge i Skåne, framstående botanist. I det natur- och kulturhistoriska arbetet » Menniskan, hennes uppkomst, hennes lif och hennes bestämmelse» (1858) ivrade han mot prästerligt maktmissbruk och gav uttryck för en religiöst grundad idealism. Boken, som kom ut i flera upplagor, slutligen omarbetad av Karl af Geijerstam (1889), fick vidsträckt inflytande. Från mitten av 1850-talet blev » Göteborgs Handelstidning» under ledning av S. A. Hedlund r:s huvudorgan. Hedlund stod i vänskaplig förbindelse med Ignell och tog starka intryck av Channings predikningar. En meningsfrände i de religiösa frågorna hade han i sin främste medarbetare, V i k- 329 RELIGIÖS LIBERALISM tor Rydberg“. Då göteborgslektorn N. W. Ljungberg 1861 framträdde med kritik av den ortodoxa dogmatiken, särskilt treenighetsläran, uppstod en lärostrid, den s. k. Ljungbergska striden, vars betydelsefullaste resultat blev Rydbergs bok » Bibelns lära om Kristus» (1862). S. å. utkom Th. Parkers »En afhandling om religionen», följd av en rad skrifter av samme författare, liksom Channing en av de ledande unitarierna i Amerika. Om hans inflytande i Sverige har man ett vittnesbörd i S trin dbergs självbiografi. Dennes eget ungdomsdrama »Fritänkaren» är inspirerat av Parker. De svenska Parkerlärjungarna slöt sig samman på 1870-talet och fick 1877 ett organ i »Sanningssökaren», utg. av A. F. Åkerberg och K. P. Arnoldson. Även andra inflytelser utifrån gjorde sig gällande, såsom från Ernest Renan, vars bok »La vie de Jésus» omedelbart översattes till svenska (1863), och från tysk liberal teologi*, som hade en anhängare i Ignell och fick en ny förmedlare i publicisten C. F. von Bergen, utgivare av tidskriften »Framtiden» (1868—71). Bergen hade tagit intryck av C. J. Boström s* filosofi, liksom N. W. Ljungberg. Boström gjorde själv ett inlägg i den teologiska debatten med den uppseendeväckande broschyren »Anmärkningar om helvetesläran» (1864). Man tyckte sig bevittna ett samgående mellan boströmianism och r., men skillnaderna i det filosofiska visade sig snart. På boströmsk grund stod Axel Nyblæusi sin kritik av Parker i » Theodore Parker och den religiösa frågan» (1868), liksom i »Striden om Kristi gudom mellan Herr V. Rydberg och biskop Beckman» (1870). Från Boström utgick också Pontus Wikner*, som jämte Rydberg blev den främste representanten för r. Med de nya positivistiska och naturalistiska strömningarna och den tilltagande sekulariseringen ändrades frågeställningarna radikalt. 1885 bildades Föreningen för religionsfrihet, som betecknade sig som konfessionslös och vars syfte var rent politiskt. Tanken på en religiös reformation var i vida kretsar övergiven. Representativ för utveck- 330