SAKRAMENT beröringspunkter med bokens förra del. Det förekommer icke ett ord om Serubbabel, Josua och tempelbygget. Somliga forskare tänka sig, att en annan profet, namne till S., från början angivits som författare till kap. 9—11. Det skulle vara anledningen till att de båda delarna kommit att föras tillsammans i en bok. Att ovisshet rått om 5S.- bokens omfång synes framgå av det förhällandet, att såväl kap. 9 som kap. 12 ha egen överskrift, vilken de ha gemensam även med Mal. kap. 1: »Massa, Herrens ord». I Matt. 27:9 anföres Sak. 11:12 f. såsom ett ord av Jeremia. Ofta benämnes kap. 12— 14 Trito-8S., detta på grund av deras även från kap. 9—11 avvikande karaktär. Många forskare hålla för mest sannolikt, att hela textpartiet, kap. 9—14, består av en samling orakel från skilda tider. Av det sagda framgår, att man i kap. 9—14 knappast kan tala om en enhetlig komposition. Icke utan orsak klagar Hieronymus och före honom judiska lärde över 58S.-bokens dunkelhet, Allmänt kan fastställas, att de sex kapitlen handla om hedningarnas kamp mot Israel och Israels slutliga triumf. I kap. 9—11 gives domen över världsmakterna ett stort utrymme. Där framhäålles emellertid också, att Israel till straff för otacksamhet mot Herren överlämnats åt tre onda herdar. Man har gissat på, att dessa herdar beteckna konungarna Sakarja, Sallum och Menahem i Nordriket (700-talet) eller vissa överstepräster på 200-talet. Det är rimligt att tänka, att historiska personer avses. I kap. 9:9 återfinnes profetian om fridskonungen, som rider in i staden på en åsna, en åsninnas fåle. Detta ställe bildar bakgrunden till Jesu intåg i Jerusalem. Kap. 12—14 ha en markant eskatologisk karaktär. De behandla bl. a. Israels rening och botgöring. Det talas i 12: 11 om en stor dödsklagan i Jerusalem. Somliga ha tänkt på någon form av Tammuz kult. Slutligen beskrives Jerusalems kommande härlighet. Heligheten blir så stor, att t.o.m. vanliga grytor bliva lämpade för kultiskt bruk. Litt.: H. G. Mitchell—J. M. Smith—J. A. Bewer, A critical. and exegetical commentary on Haggai, Zechariah, Malachi and Jonah (i The internatio- 451 nal critical commentary, Edinburgh 1912); E. Sellin, Das Zwölfprophetenbuch, übersetzt und erklärt (i Kommentar z. A.T. 12:2, 3 ed. Leipzig 1930); F. Horst, Die 12 kleinen Propheten (i Handbuch z. A. A. 1:14, Tübingen 1938); K. Elliger, Das Buch der zwölf kleinen Propheten. 2. Die Propheten Nahum, Habakuk, Zephanja, Haggai, Malachi (i Das A.T. deutsch 25, Göt- tingen 1950); L. G. Rignell, Die Nachtgesichte des Sacharja (diss. Lund 1950). L. G. R. SAKRAMENT äro jämte ordets förkunnelse kyrkans nådemedel*, genom vilka evangeliet träder människan till mötes i en av Kristus instiftad helig handling. Dogmhistoriskt. Ordet s., som i Vulgata användes för att översätta det grekiska uvortýpiwov (hemlighet), betecknar i kyrkligt språkbruk ursprungligen ett föremål eller en handling, som genom vigning erhållit religiös karaktär. Mot den västromerska kyrkans sacramentum svarar den östromerskas mysterion. En sammanhängande dogmatisk lära om mysterierna eller s. utbildas ej i Gamla kyrkan och s:s antal fastställes ej. Distinktionen mellan symbol och realitet synes ännu ej vara fixerad och frågan om s. i sig innesluta Guds frälsande nåd eller om denna blott betygas eller omvittnas genom s. ställes därför ännu icke klart. Men den tanken är vanlig, att Anden i samband med bestämda böner och formler sänker sig ned över elementen och förlänar dem en heliggörande kraft. Först Augustinus ägnar s. en mera utförlig reflexion. För honom framstå alla kulthandlingar av betydelse liksom alla kyrkans tillhörigheter såsom s. Då han talar om s:s nödvändighet, betonar han dock särskilt dop och nattvard. Alla andra s. kan man till nöds undvara. Det är för Augustinus väsentligt att skilja mellan s. såsom sådant och dess verkan. §S:s giltighet är oberoende av s:s-förvaltarens personliga egenskaper, men den som i likhet med donatismens* anhängare ställer sig utanför kyrkans gemenskap har ej del i deras fulla nådeverkan, den ingjutna kärleken. Då kärlekens ande är verksam i kyrkan såsom de heligas samfund, måste nämligen kärlekens 452