SCHARTAU enskilda individernas kyrka, enkannerligen då den osynliga kyrkan som Schartaus väsentliga kyrkobegrepp: Där Jesus regerar genom Ordet — ett rätt Guds ord, som består i ett rätt predikat Guds ord, en rätt undervisning, ett rätt Guds ord i Skriften och i rätta böcker — där är kyrkan, nämligen i egenskap av 1) lärokyrka, motsvarande Ordet som lära, begrepp, det rätta lärobegreppet. Guds ords sanningar meddelas i templen, i predikan, undervisning, själavård, i Ordets enskilda bruk. Kyrkan ses här a) främst predikoämbetet, rätte lärare, som predika ett rätt Guds ord, ge en rätt utläggning ay Ordet och meddela de rätta lärosanningarna och begreppen; men också b) i Bibeln och rätta böcker (Luther, Roos m. m.), när Guds ord här enskilt brukas. 2) den synliga församlingen, den yttre kristna församlingen av alla de människor, som äga teoretisk, »bokstavlig», »historisk» kunskap, d. v. s. som inhämtat Guds ords lärosanningar och ha dem i sitt förstånd. Det är den »utvärtes» synliga församlingen av åhörare i allmänhet, som väl ha förståndskunskap men icke behöva ha fört denna längre. 3) Den osynliga församlingen av Jesu rätta trogna (den invärtes, rätta Kristi församling), som icke blott äga teoretisk kunskap i förståndet utan hos vilka denna har fått bli »levande», praktiskt verksam kunskap som påverkar viljan och krafterna, d. v. s. människor hos vilka det har kommit till rätt tillämpning av den i förståndet inhämtade kunskapen, så att man lärt känna Kristus i tron (tron=den »levande och saliggörande tron», fiducia). Det är till denna grupp av människor, Jesu regering genom Ordet i sitt nåderike ytterst syftar, det är dit, han vill föra den enskilde. Den osynliga församlingen av Jesu rätta trogna är Schartaus väsentliga kyrkobegrepp. S. ville ej själv befordra något till trycket, men efter hans död har en stor del av hans efterlämnade handskriftsmaterial utgivits, framförallt genom juris professorn C. J. Schlyter. BI. a. må nämnas Försök att i frågor och svar föreställa den evangelisk-lutherska församlingens lära om nådavalet (Lund 1825; 2 ed. 1867); Utkast till predik- 495 ningar 1 (Sthm 1827—1828; 2 ed. 1851); Predikningar, till större delen i utförligare utkast 1—4 (Sthm—Lund 1830—1843, flera ed.); Femton predikningar (Lund 1831; 9 ed. 1927) ; Utkast till skriftermål och veckopredikningar 1—2 (Sthm 1832—1847, 3 ed. 1861); Predikningar över kyrkoårets gamla högmässotexter (Örebro 1866, 10 ed. 1896, omtr. 1900); Predikningar, skriftermål och konfirmationstal. Sista samlingen (Lund 1868, 3 ed. 1883); Utkast till predikningar, konfirmationstal m.m. (Lund 1901); Anteckningar, föranledda av åtskilliga ställen i Den heliga skrift (Lund 1886); Undervisning i kristendomskunskap för barn (Lund 1833, 25 ed. 1878, flera omtryck, senast 1920); Undervisning i kristendomskunskapen. Tvenne utförligare äldre arbeten (Sthm 1835, 13 ed. 1900); Utkast till offentliga förhör (Lund 1850, 2 ed. 1892); Biblisk cateches, utg. av L. Johannesson (Sthm 1955) och Brev i andeliga ämnen (Sthm 1828— 1830, 5 ed. 1925). Litt.: Rörande S:s biografi se A. Lindeblad, H. S:s lefnad och lära (2 ed. Sthm 1864); H. M. Melin m.fl., Bidrag till Lunds stifts herdaminne (Lund 1846); P. Wieselgren, art. H.S.i Biographiskt Lexicon, bd 13 (Uppsala 1847); C. A. Agardh, Samlade skrifter 1 (Lund 1863); N. Söderblom, H. S. (i Ord och bild 1907); G. Billing, H. S. Minnesteckning (Lund 1914); H. Hägglund, H. S. Till hundraårsminnet (2 ed. Sthm 1925); V. Södergren, H. S. och västsvenskt kyrkoliv (Uppsala 1925); H. Pleijel, HĦHerrnhutismen i Sydsverige (diss. Lund 1925); G. Rosendal, Rätte lärare 2 (Osby 1932); L. Johannesson, H. S. på Danerum och Björnö (i Ryssby kyrka 200 år, Kalmar 1950). Om S:s teologiska åskådning, se A. 7. Hammar, Om nådens ordning med särskild hänsyn till Luthers och S:s framställning (Lund 1895); P. Rydholm, Läran om nådens ordning i lutherska kyrkan (Göteborg 1896); C. S. Lindblad, Vägvisare i H. S:s skrifter (Göteborg 1908); J. Sjöholm, Nya bidrag till kännedomen om H. S:s undervisning och åskådning (Lund 1908); E. Rodhe, H. S. som predikant (Lund 1909); 1I. D. Wallerius, Bidrag till H. S:s minne ur äldre, delvis otryckta källor (Göteborg 1925); G. Nelson, Biskop Johan Möller (Sthm 1936); dens., En studie i den västsvenska förkunnelsens struktur. Antinomidrageti nådens ordning (Sthm 1939); 496