- Project Runeberg -  Nordisk teologisk uppslagsbok för kyrka och skola / 3. P - Ö. Register /
505-506

(1952-1957)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schleiermacher, Friedrich Ernst Daniel - Schmalkaldiska artiklarna - Schopenhauer, Arthur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hållande till upplysningen i mycket kvarstår inom denna. Litt.: Utom viktigare filosofiska handböcker av W. Windelband, R. Falckenberg m.fl. och ett stort antal tyska monografiska arbeten hänvisas till följande svenska: A. Nygren, Religiöst apriori, dess filosofiska förutsättningar och teologiska konsekvenser (diss. Lund 1921); dens., Dogmatikens vetenskapliga grundläggning. Med särskild hänsyn till den Kant—Schleiermacherska problemställningen (Lund—Leipzig 1922); G. Carstensen, Individualitetstanken hos Schleiermacher (diss. Lund 1924); Hj. Lindroth, Schleiermachers religionsbegrepp 1—2 (Uppsala 1926—1930). Hj. L. SCHMALKALDISKA ARTIKLARNA, som ingå i Konkordieboken*, äro en av Martin Luther författad sammanställning av den evangeliska trosläran i dess motsats till den romerska ståndpunkten. Skriften var egentligen avsedd att framläggas för det allmänna kyrkomöte, som skulle hållits i Mantua den 23 maj 1537. När påven Paul III genom bullan »Ad dominici gregis» av den 2 juni 1536 låtit kallelse utgå till detta möte, vars syfte var att utrota »kätterierna», gav kurfursten i Sachsen Luther i uppdrag att utarbeta en förklaring över den lutherska ståndpunkten. Däri skulle anges, vilka artiklar man måste hålla fast vid och i vilka frågor man för fridens skull kunde ge efter. Luther gick strax till verket och så tillkom under några dagar i december 1536 S. Skriften granskades och underskrevs av några Luther närstående teologer. Därvid tillkom bl. a. ett stycke om helgondyrkan. Melanchthon lät till sin underskrift foga en reservation angående påvens myndighet, där han gav uttryck åt en mera eftergiven ståndpunkt. Vid ett möte i Schmalkalden den 8 febr. 1537 sökte kurfursten få S. undertecknade av de närvarande lutherska furstarna och teologerna såsom en med Augsburgska bekännelsen jämställd bekännelseskrift. Denna plan omintetgjordes dock. Däremot sammanträdde mötets teologer något senare och undertecknade då S. såsom uttryck för sin personiiga övertygelse. S., som trycktes av Luther såsom privatskrift sommaren 1538, kom senare att intaga ställningen som officiell bekännelseur- - 505 SCHOPENHAUER kund genom att infogas i flera s. k. corpora doctrinae (lärourkunder för de olika landskyrkorna) samt slutligen i Konkordieboken 1580. Medan Augsburgska bekännelsen“ så mycket som möjligt förbigår motsättningen mellan den romerska och evangeliska läran, erbjuda S. en grundlig framställning av de fundamentala meningsskiljaktigheterna. Det är en bekännelseskrift helt i Luthers anda, tillika att anse som hans egen bekännelse (jfr inledningen) och hans testamente rörande den evangeliska läran i dess motsättning till Rom. Den till S. fogade »traktaten om påvens makt och överhöghet» är författad av Melanchthon på uppdrag av nyssnämnda möte i Schmalkalden. Den hör egentligen icke samman med S. utan utgör snarast ett tillägg till Augsburgska bekännelsen, där frågan om påvemakten av olika skäl förbigåtts. Den undertecknades jämte Augsburgska bekännelsen och dess Apologi av de i Schmalkalden närvarande teologerna och har sålunda från början haft prägeln av officiell bekännelseskrift. Se vidare art. Bekännelseskrifter, Konkordieboken. Litt.: Die Bekenntnisschriften der evangelischlutherischen Kirche (2 ed. Göttingen 1952; med historisk inledning); M. Luther, Sämmtliche Werke (W. A.) 50, 160 ff. I övrigt se under art. Bekännelseskrifter. B.H. SCHOPENHAUER, Arthur, 1788—1860, tysk filosof, født i Danzig. Efter faderens pludselige død flyttede familien fra Hamburg til Weimar, hvor den unge S. færdedes i Goethes og Wielands kreds. Siden studerede han i Göttingen og Berlin, hvor han en tid påvirkedes af Fichte, og 1813 forsvarede han i Jena sin disputats om årsagssætningen, »Ueber die vierfache Wurzel des Satzes vom zureichenden Grunde». Særlig fra Kant og Platon modtog S. stærke indflydelser, og Fr. Mayer indførte ham i Upanishadernes filosofi, der kom til at betyde meget for hans tænkning og livssyn. I Dresden skrev S. sit filosofiske hovedværk »Die Welt als Wille und Vorstellung», 1819, og en tid virkede han som privatdocent i Berlin, hvor han vil- 506

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 3 01:43:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntu/3/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free