SEXUALETIK S:s betydelse för den gammaltestamentliga textkritiken kan rätt bedömas endast om man tar hänsyn till denna översättnings långa och egenartade historia, Språkligt och sakligt måste S. förstås i ljuset av den speciella historiska och religiösa situation, ur vilken den vuxit fram och som den i sin tur sökte påverka. Endast genom att fördjupa sig i den grekiska bibelns egen atmosfär, dess historia och dess översättningsteknik kan man med framgång utnyttja S. i textkritiken. S:s handskriftstradition är synnerligen rik och går, om man bortser från Dödahavstexterna, mycket längre tillbaka i tiden än de hebreiska bibelmanuskripten, nämligen ända till 2 årh. e. Kr. Detta gäller vissa papyrer, av vilka de viktigaste äro de s.k. Chester Beatty-papyrerna. De egentliga handskrifterna representeras i främsta rummet av samma gamla codices som äro kända från Nya testamentets texthistoria, Vaticanus, Sinaiticus, Alexandrinus och Codex Ephraemi rescriptus. Litt.: De viktigaste texteditionerna äro H. B. Swete, The Old Testament in Greek 1—3 (Cambridge 1887—91); A.E. Brooke—N.McLean —H. Thackeray, The Old Testament in Greek according to the text of the Codex Vaticanus, suppl. from other uncial MSS (Cambridge 1906 ff.; utk. t.o.m. Tobit 1940); A. Rahljįs, Septuaginta 1—2 (Stuttgart 1935); Septuaginta. Vetus Testamentum Graecum auctoritate Societatis Göttingiensis editum. 1. Genesis (Göttingen 1926), 9:1. Maccabaeorum I (Göttingen 1936), 10. Psalmis cum Odis (Göttingen 1939), 14. Isaias (Göttingen 1939), 13. Duodecim prophetae (Göttingen 1943); F. Field, Origenis Hexaplorum quae supersunt 1—2 (Oxford 1871—1874); F. G. Kenyon, The Chester Beatty biblical papyri 1—7 (London 1933—38). Översiktsarbeten: H. B. Swete, An introduction to the Old Testament in Greek (2 ed. Cambridge 1914); B. J. Roberts, The Old Testament text and versions (Cardiff 1951; med utförliga litteraturanvisningar); E. WÄrthwein, Der Text des Alten Testaments (Stuttgart 1952). Specialarbeten: /. L. Seeligmann, The Septuagint version of Isaiah (Leiden 1948); G. Gerleman, Studies in the Septuagint. 1. The book of Job. 2. Chronicles (Lund 1946) 3. Proverbs (Lund 1956); I. Soisalon-Soininen, Die Text- 527 formen der Septuaginta-Übersetzung des Richterbuches (Helsingfors 1951); E. Repo, Der Begriff »Rhema» im Biblisch-Griechischen. Eine traditionsgeschichtliche und semologische Untersuchung, 1. »Rhema» in der Septuaginta (Helsingfors 1951). G. G. SEXUALETIK. Det sexuella livets etik utgår från att sexuallivet är en av Gud given och berättigad gåva och uppgift. Gud skapade människan till man och kvinna (1 Mos. 1:27; Matt. 19: 4). Såsom varje annan drift måste sexualdriften ställas under en etisk kontroll, som strävar efter att förverkliga Guds mening med det sexuella livet. Denna mening är tvåfaldig: att tjäna enheten mellan man och hustru och att leda till släktets fortplantning. Liksom könsskillnaden man—kvinna ligger i skapelsen, så ligger också enheten man—kvinna i skapelsen. »De tu skola varda ett kött» (1 Mos. 2: 24; Matt. 19: 5). På denna enhetstanke bygger den kristna synen på äktenskapet*. Sexuallivet skall tjäna enheten och måste därför vara inställt i äktenskapets och kärlekens sammanhang. Den kristna s. avvisar därför såväl förbindelser före äktenskapet som vid sidan om äktenskapet. Dessa förbud har icke sin grund i någon negativ syn på driften och könslivet utan i en vilja att skydda sexuallivets och äktenskapets helgd. I vår tid har den kristna synen på sexuallivet utsatts för svåra påfrestningar genom de nya problem, som skapats av den nya samhällstypens sammandragning av ungdom till industri- och tätorter, av kvinnans friare ställning, av bostadsnöden och av de tekniska preventivmedlens allmännare tillgänglighet. Mot den kristna s. med dess utgångspunkter i kristen äktenskapssyn har ställts en annan sexualuppfattning, som mer eller mindre avancerat hävdar sexuallivets frihet oberoende av äktenskapet. Barnbegränsning. Den moderna människans livsbetingelser ställer henne inför kravet att med ansvar planera barnafödandet. Fornkyrkan betraktade under hänvisning till berättelsen om Onan sådant sexuellt samliv som synd, där tillkomsten av barn förhindras. I enlighet härmed säger allt- 528