intendentian i Göteborg upprättades 1620, och till detta nya stift överfördes då södra delen av Västergötland. S. har sedan bibehållit sin omfattning: hela Skaraborgs län, större delen av Älvsborgs läns Västgötaområde samt en del av Mo härad i Jönköpings län. Av de första kyrkorna, små stavkyrkor, finnes ingen bevarad, däremot en förmodligen trogen kopia av en sådan kyrka, Hedared i Sandhults pastorat. Domkyrkan i Skara, vars arkitektur lämnat spår i flera av stiftets kyrkor, grundlades antagligen på 1000-talet och har senare undergått åtskilliga förändringar från romansk till gotisk stil. Bland kloster i stiftet märkas munkklostret i Varnhem och nunneklostret i Gudhem, båda tillhörande cisterciensorden. Varnhems klosterkyrka är ett av landets vackraste monument över medeltida arkitektur. Flera medeltidsbiskopar voro mönster för den mäktige och fromme kyrkofursten, så t. ex. Bengt den gode, död omkr. 1190, som anlade kyrkor, röjde vägar och byggde broar. Brynolf (I) Algotsson, död 1317, vilkens translation (reliköverflyttning) senare utverkades, är en värdig representant för den svenska medeltidskyrkans senare period. Vid Magnus Erikssons eriksgata 1335 avskaffades genom en i Skara utfärdad stadga träldomen i landet. Mot slutet av medeltiden voro biskoparna ofta inblandade i de politiska striderna, som gjorde Västergötland till krigsskådeplats. Reformationen innebar otvivelaktigt att börja med en nedgång i kyrkolivet. Klostren förföllo, kyrkor raserades, och den liturgiska striden söndrade. Nydaningen innebar dock på längre sikt en tillgång av utomordentlig betydelse för den kraftutveckling, som vårt folk presterade under de närmaste århundradena. Biskopsgestalter som Haquin Spegel och Jesper Svedberg* äro goda representanter för stormaktstiden. Domskolan frän äldsta tider liksom latinskolan efter reformationen hade till främsta uppgift att utbilda präster. Det 1641 upprättade gymnasiet var länge det enda i stiftet. Ortodoxiens och pietismens idéströmningar avlöste varandra. Upplysningens vindar blåste också här som an- 569 SKARA STIFT Skara domkyrka. Grundlagd på 1000-talet. Flera gånger brandskadad, senast 1947. Genomgripande restaurerad 1947—49. norstädes, även om dess idéer aldrig trängde ned till de djupa folklagren, och fick betydelse icke minst på undervisningens område. Redan före 1700-talets mitt präglades stiftet av en herrnhutisk väckelse och något senare vann swedenborgianismen inflytande här. Med 1800-talet bröt den kyrkliga folkväckelsen igenom, närmast i släkt med pietismen men med starkt luthersk prägel. 2. Nutida kyrkliga förhållanden. S. kan räknas till de mest kyrkliga bygderna i vårt land. Kyrksamheten utmärkes varken av speciell hög- eller lågkyrklighet utan närmast av evangelisk-luthersk folkkyrklighet med rötter i 1800-talets kyrkliga väckelse. Statistiken visar, att frekvensen av gudstjänstbesök, nattvardsdeltagande samt dop, vigsel och jordfästning enligt svenska kyrkans ordning här är större än på de flesta andra håll i vårt land. Den s. k. ungkyrklig- 570