Nordiska socialpolitiska kommittén på framställning av Nordiska rådet, Oslo 1955); Freedom and welfare. Social patterns in the Northern countries of Europe (Khvn 1953); Social work year book (utg. av American association of social workers, New York; årligen); G. Hamilton, Theory and practice of social case work (New York 1952); H. L. Witmer, Social work (New York 1950). Sverige. Den offentliga s. har under 40- och 50-talen kraftigt expanderat. Ett utmärkande drag i denna utveckling är socialförsäkringarnas och de mera generellt utgående socialförmäånernas allt starkare utbyggnad på de behovsprövade understödens bekostnad. Ett annat drag är den successiva inskränkningen av kollektiyvbehandlingen genom olika former av anstaltsvård och en motsvarande utvidgning av den individuella öppenvården utan omhändertagande (sjuka, åldringar och socialt missanpassade). Lämpliga frivilliga krafter utnyttjas därvid i växande omfaltning såsom medhjälpare (t.ex. för övervakningsarbete). Där en tids omhändertagande av vård- eller skyddsskäl erfordras, söker man göra denna allt kortare för att fortsätta behandlingen i frihet. Anstalterna uppfattas allt allmännare såsom abnorma livsmiljöer. Man söker därför också utforma anstaltsverksamheten till allt större likhet med det fria livets förhållanden, till vilka man söker skapa förutsättningar för den intagne att återvända så snart som möjligt (öppna anstalter belägna nära vanlig samhällsmiljö och med låga platsantal, enmansrum o.s. v.). Fattigvårdslagen av år 1918 har år 1955 ersatts med en lag om socialhjälp, varigenom det gamla fattigvårdsbegreppet definitivt försvunnit. Likaså har alkoholistlagen av år 1931 ersatts med nykterh etsvårdslagen av år 1954. Samtidigt har vården av alkoholmissbrukare starkt utbyggts. Även barnavårdslagstiftningen står inför en grundlig revision. De bostads- och familjepolitiska åtgärderna ha ytterligare utbyggts. Vården av lagöverträdare har successivt i än högre grad utformats efter s:s behandlingsprinciper. Kännetecknande för nutida svensk s. är också dess allt starkare profylaktiska inrikl- 625 SOCIALVÅRD ning. Som exempel kan nämnas det ökade offentliga stöd, som lämnas ungdomsorganisationerna enligt statsmakternas beslut år 1954 såsom en åtgärd för att förebygga missanpassning bland ungdom. Motsättningen mellan enskild och offentlig s. som en följd av en viss misstro tidigare mot enskilda sociala institutioner, vilken i många fall torde ha drivit på statens och kommuners övertagande av ett stort antal av dessa institutioner och skapat en förlamande misstämning bland den enskilda s:s företrädare, kan nu sägas ha i stort sett ebbat ut och efterträtts av ömsesidig respekt och samarbetsvilja. Vissa tecken på självbesinning hos den offentliga s. på grund av gjorda misslyckanden kunna också noteras. Större frihet att göra frivilliga socialvårdande insatser kan samtidigt förmärkas. Växande krav på en aktivare och mera orsaksinriktad s. har lett till att anställning av specialutbildad s:s-personal i kommunerna blir allt vanligare. Utbildningskvalifikationerna öka också. För s:s-assistenter i kommunal tjänst fordras exempelvis numera som regel utbildning vid socialinstitut eller den jämförliga utbildningen vid Sköndalsinstitutet (Sv. Diakonsällskapets utbildningsanstalt för socialarbetare). Behovet av särskilda insikter. hos de valda förtroendemännen i kommunernas socialvårdande nämnder har också vuxit i takt med utbyggnaden av s. och den kommunala verksamheten överhuvud taget. I syfte att giva kommunalmännen tillfälle till en viss skolning har därför en kommunskola nyligen upprättats, vilken väntas få stor betydelse även för s:s del. Litt.: Social årsbok (Sthm 1939 ff.; särskilt årg. 1948: Samhällets vårdproblem); Betänkande med förslag till lag om nykterhetsvård m. m. (Statens off. utredn. 1948:23, Sthm 1948); Svenska socialvårdsförbundets kalender (Sthm 1956); A. Montgomery, Svensk socialpolitik under 1800-talet (2 ed. Sthm 1951); K.J. Höjer, Den svenska socialpolitiken (3 ed. Sthm 1952); dens., Svensk socialpolitisk historia (Malmö 1952; ensidig); dens., En svensk medborgares trygghet mot nöd (5 ed. Sthm 1953); E. Michanek, Socialboken (2 ed. Sthm 1954); Å. Elmér, Svensk socialpolitik (5 ed. Malmö 1954); Social Sweden (utg. av Kungl. Socialstyrelsen, Sthm 1952). D. W. 626