SOCIOLOGI sjonen inn i ledelsen av de sosiale oppgaver som påhviler kommunene og den virksomheten som bygges opp på kommunal eller inter-kommunal basis. — Noe som også karakteriserer den sosiale situasjonen i dag er det nære samarbeid mellom stat, kommune og private organisasjoner. Det var en tid en viss frykt for at »velferdsstaten» skulle overflødiggjøre det store velferdsarbeid som var grunnlagt av de private. Et visst spenningsforhold kan nok ha gjort seg gjeldende, men den dominerende tendensen er allikevel den voksende forståelsen fra statens side for verdien av den private innsatsen og nødvendigheten av samarbeid. Dette er også kommet tydelig fram i de planer som legges Opp, i det økonomiske samarbeid og i lovgivningen selv. Litt.: Sosial håndbok for Norge (2 ed. Oslo 1953). H.-M.T. SOCIOLOGI. Enklast uttryckt är s. läran om växelverkan mellan människorna och om de produkter, som utgöra resultatet av denna växelverkan. Om man vid studiet av relationerna mellan individerna begränsar sig till de enskilda individerna och deras attityder, har man en socialpsykologisk problemställning, medan man i s. mera lägger tonvikten vid resultaten och produkterna av relationerna, d.v.s. vid de sociala normerna och värdena. Vissa av dessa värden kunna studeras oberoende av de attityder, som uppbära dem, varvid speciella samhällsvetenskaper uppstå, t. ex. ekonomi, politik, samhällshistoria. I den tidigare s., som var nära förbunden med etnologien, utgjordes objekten av sådana sociala normer som seder, bruk, konventioner. I den utsträckning dessa normer höra till förfluten tid, brukar man numera föra studiet av dem till folklivsforskning och etnologi, medan sociologerna studera det moderna samhället. Studiet av primitiva och äldre samhällen i alla dess socialkulturella aspekter liksom motsvarande studium av moderna mindre samhällen (s.k. »community studies»), kallas i USA kulturan tro p ologi och i England socialantrop ologi. Särskilt problemet om förhållandet mellan kultur och personlighet har härvid 631 uppmärksammats. Övergången mellan dessa vetenskaper och s. är dock flytande. S. använder vissa kategorier vid studiet av fakta. Då det sociala normsystemet betraktas statiskt, kallar man det social struktur. I de sociala institutionerna (familjen, ekonomiska, politiska, religiösa organisationer) är strukturen mera fast än i de sociala grupperna i mera inskränkt bemärkelse. Varje social institution har sin specifika funktion. Man räknar dem därför till de sekundära grupperna. Sådana sociala grupper däremot, som äro bildade utan något medvetet syfte och som existera endast för den sociala gemenskapen som sadan, kallar man primära eller informella grupper. Bland dylika grupper kunna nämnas familjegemenskapen, bygemenskapen, grannskapet, lekgruppen. Man har menat, att den sociala förändringen under de senaste hundra åren sociologiskt har bestått i att de primära grupperna alltmer ha förlorat i betydelse och ersatts av sekundära grupper. Folkrörelserna* utgöra ett försök att förena de formella och informella sociala relationerna. Genom studiet av den sociala förändringen har s. kommit att se samhället ur dynamisk synpunkt. Man finner stundom, att de olika sidorna av det sociala livet ej förändra sig lika hastigt: de tekniska förändringarna ske ofta i snabbare takt än förändringarna inom det andliga området. Här kan då uppstå en konflikt. Om denna leder till rubbningar i jämvikten mellan samhällets olika delar, uppstår en social desorganisation. Studiet avy denna hör till den sociala patologien, och de viktigaste områdena här äro kriminalitet, alkoholism, familjeproblem, rasproblem. Man kan också säga, att dessa problem röra frågor om social anpassning och missanpassning. Då man inom modern s. studerar individen som gruppmedlem, vill man gärna betrakta honom ur synpunkten av de rollförväntningar de andra gruppmedlemmarna ha på honom med hänsyn till den statusposition han har i gruppen. Roll, rollförväntan, status äro huvudbegreppen inom den sociologiska gruppläran. I 632