STOISISMEN byggts. För det frivilliga kyrkliga arbetet verkar stiftsrådet genom en rad olika kommittéer, och ungdomsrådet är det centrala organet för ungdomsarbetet. Stiftsrådet utger kyrkobladet »Stockholms stift». År 1946 öppnades stifts- och ungdomsgården Graninge i Boo vid Baggensfjärden. Dit förlades även det 1952 inrättade ungdomsinstitutet för utbildning av medhjälpare i ungdomsarbetet. Stockholms stifts pedagogiska institut började sin verksamhet 1955 med anställd familjekurator eller stiftskonsulent. Stiftets bildningsförbund är centralorgan för de (1955) c:a 500 studiecirklarna. En skärgårdskommitté anordnar sommartid genom en skärgårdsadjunkt gudstjänster vid sommargästcentra. Sjukhusrådet har till uppgift att bistå de anställda sjukhusprästerna med anordnande av extra gudstjänster på sjukhusen, skriftspridning o.s.v. Härutöver finnas stiftskonvent av kyrkobröderna (c:a 50 kårer 1955), kyrkosångsförbund (30 körer med c:a 600 medl. 1955), missionsråd, organ för söndagsskol- och juniorarbete o.s.v. Stockholms prästsällskap, grundat 1818, ombildades 1942 till Stockholms stifts prästsällskap. Stockholms stift har en växlande struktur med storstad, landsbygd och vintertid isolerade skärgårdsöar, vilket medför skiftande uppgifter och problem för stiftskyrka och församlingar. Storstaden dominerar stiftet. De våldsamt växande förortsförsamlingarna är det allvarligaste problemet för det kyrkliga arbetet i storstaden. (Av Brännkyrka och Enskede förs. med tills. */, mill. inv. (1955) bildas 1 jan. 1957 6 nya förs.) Den fortskridande citybildningen i innerstaden framkallar behovet av en särskild kyrklig verksamhet bland den »dagbefolkning», som där har sitt förvärvsarbete. Biskopens ämbetsberättelser vid stiftets båda prästmöten 1945 och 1951 lämna värdefullt material för belysandet av stiftets struktur och kyrkliga situation. Under perioden 1940—44 döptes 91,4 % av samtliga födda, under perioden 1945—49, 89,4 %. Konfirmationsprocenten var under de nämnda perioderna resp. 80,5 och 82,7. Procenttalen för borgerligt ingångna äktenskap utgjorde 11,6 691 och 12,8. Under perioden 1945—49 förrättades 3,2 % av jordfästningarna i annan ordning än svenska kyrkans, och endast 21 saknade varje religiös karaktär. Antalet nattvardstillfällen ökade från 1.012 år 1945 till 1.393 âr 1950. Antalet nattvardsgäster, som år 1940 uppgick till 25.933 och 1944 till 36.937, utgjorde 1950 49.334. År 1945 funnos i stiftet 126 söndagsskolor med 10.336 barn, 1950 184 och 13.776. Besöksfrekvensen vid högmässorna är procentuellt låg: 1944 10.778 per söndag eller 1,27 % av folkmängden, 1950 9.979 eller 1,03 %. Medelprocenten för en veckas gudstjänster utgjorde år 1950 2,22 (söndagsskolan medräknad 83,29). Stockholms stift är (1955) indelat i 8 kontrakt, 53 pastorat och 72 församlingar, varav 2 icke territoriella. Antalet präster är (1955) 279, varav 190 i aktiv församlingstjänst; övriga utgöras av skol- och anstaltspräster samt emeriti. Stiftet saknar stiftsnämnd. De förvaltningsuppgifter, som eljest skulle tillhöra en sådan, handhavas av statskontoret och stiftsnämnderna i Uppsala och Strängnäs. Biskopar: Manfred Björkquist 1942—54, Helge Ljungberg 1954—. Litt.: R. Murray, Stockholms kyrkostyrelse intill 1630-talets mitt (diss. Lund, Sthm 1949); /. Simonsson, Stockholms plats i den kyrkliga indelningen (Kyrkohist. årsskr. 1928); Stockholms stift i ord och bild. Minnesverk 1945. Red. J. Nilsson, R. Stenberg, D. Svenungsson (Sthm 1946); D. Svenungsson, Stockholms stifts matrikel (Sthm 1943); G. Hellström, Stockholms stads herdaminne från reformationen intili tillkomsten av Stockholms stift (Sthm 1951). Prästmöteshandlingar 1945 och 1951 samt (för tidigare förh. i Stockholm) prästmöteshandl. från Uppsala. D.S. STOISISMEN. 1.Filosofskolen Stoa er oppkalt etter en offentlig søylegang (Stoa Poikile) i Athen der dens tilhengere opprinnelig møttes. Skolens historie inndeles i tre perioder: den eldre, midtre og senere Stoa. a) De viktigste representanter for den eldre Stoa (ca. 300—150 f.Kr.) er Zenon, Kleanthes og Chrysippos. Stoikerne mente at verden er utviklet fra ett materielt urstoff, den skapende ild (rù 692