SVENSK-AMERIKANSKA KYRKOSAMFUND Kyrkans Tidning», organ för Sällskapet Nya Kyrkans Bekännare, stiftat 1875 och därmed det äldsta nykyrkliga samfundet i Sverige. Till verklig församlingsbildning kom det dock först 1885, då Nya Kyrkans församling bildades, vars anhängare var bokstavligt bundna av Swedenborgs skrifter. 1887 bildades Nya Kyrkans Svenska Församling. Båda samfunden erkändes av staten. Medan den förstnämnda församlingen upplöstes 1908, har den senare sedan 1911 två församlingar, en i Stockholm och en i Göteborg. Dessa ha anslutit sig till den utläggning av de nykyrkliga lärorna, som företrädes av the General Convention i USA. 1916 bildades i Stockholm en ny, av staten erkänd organisation, Nya Kyrkans församling. Den driver publikationsverksamhet genom Bokförlaget Nova Ecclesia (tidskrift »Nova Ecclesia» från 1921). Gudstjänstordningen regleras av »Liturgi och psalmbok för Nya kyrkans församling», 1916. Antalet swedenborgare torde närma sig 300. E. B—r SVEITS, se Schweiz. SVENSK-AMERIKANSKA KYRKOSAM- FUND. För den 1860 grundade Augustana Evangelical Lutheran Church se Augustanakyrkan. Som en systerorganisation till Svenska Missionsförbundet* bildades i Chicago 1885 Mission Covenant Church, med emigrerade svenska waldenströmare, däribland flera predikanter, som underlag och under inflytande från E. August Skogsbergh, »den svenske Moody», och väckelsen kring honom. Brytningen med Augustanasynoden hade dock skett redan i slutet av 1860-talet. Till M. C. C. är knutet North Park College, vars förste president var den betydande David Nyvall, son till nyevangelismens pionjär i Värmland, C. J. Nyvall. Samfundet har sedan 1890 mer än tiofaldigats och omfattade 1950 480 kyrkor och 51.264 medlemmar. Samfundets tidning är »Covenant weekly». Den första svenska baptistkyrkan i Amerika grundades 1852 på Rock Island av Gustaf Palmqvist. Hundra år senare hade Swedish Baptist Church 38.000 medlemmar i 360 församlingar; kyrkans organ är » Sven- 715 ska standaret». Utvecklingen har gått mot ökad självständighet gentemot den amerikanska baptismen, Swedish Methodist Church däremot har — sedan man 1942 officiellt övergett svenska språket — på många håll uppgàått i lokala amerikanska metodistsammanslutningar. Samfundets organ »Sändebudet» utkommer dock fortfarande. Swedish Evangelical Free Church bildades 1908, med mycket lös organisation, av grupper, som velat stå fria mot varje samfundsbildning, och som förenade arvet från svensk nyevangelism med kravet på fri evangelisation. Till kyrkan hörde intill 1949 också en stor grupp norska emigranter. Dess organ är »Chicagobladet». Litt.: The American Church of the protestant heritage (New York 1953). B. G. SVENSKA ALLIANSMISSIONEN har sití säte i Jönköping och är en utlöpare av 1800-talets nyevangeliska väckelse. Som utgångspunkt räknar S. vanligen den rörelse, som 1836 uppstod i Jönköping kring pastorsadjunkt P. M. Elmblad (sedermera lektor i Stockholm). Marken var beredd genom pietistiska och herrnhutiska strömningar, ävenså genom den s. k. hoofvianska väckelsen på 1820—30-talen. Elmblad anklagades för alt bilda »läseri» och »conventiklar» och missiverades efter ett år till annan ort. Men den krets, som bildats, huvudsakligen ur »den lägre folkklassen», höll samman, även sedan »roten till svärmeriet kommit undan». Komminister C. M. Westdahl och dennes fru Pauline, f. Cronhielm, blev nu jämte hovrättsrådet M. Rahmn och landskamrer P. H. Landegren de mera framträdande utåt. Genom de båda senare kom kretsen från början i kontakt med det nybildade Svenska Missionssällskapet. Efter mönster från Herrestad, där den tyskfödda fru Emilie Petersen gripits av missionstanken, började s. k. missionsböner hållas i Jönköping. Sommaren 1840 bildades på initiativ av den engelske metodistpastorn George Scott* en filialförening till Svenska Missionssällskapet. Liknande föreningar bildades sedan på flera platser ute i bygden. Denna väckelse rönte 716