SVENSKA FRÄLSNINGSARMÉN SVENSKA FRÄLSNINGSARMÉN är en år 1905 grundad, i förhållande till den internationella Frälsningsarmén* helt fristående organisation. Dess grundande måste ses mot bakgrunden av en inom Frälsningsarmén i flera länder mot sekelskiftet allt starkare opposition mot William Booths autokrati. En rad nationella utbrytningar ur Frälsningsarmén skedde, t. ex. i USA 1896 med Ballington Booth som ledare. Även i Finland gjordes en utbrytning: Finska Frälsningsarmén. Numerärt sett rörde det sig om ganska små grupper, så även i Sverige, där utbrytningen skedde 1905 under ledning av officerare i internationella Frälsningsarmén, vilka i början av år 1903 inlämnat en reformpetition och som därefter av högkvarteret satts ur tjänst på grund av subordinationsbrott. Tre reformkrav blev grundläggande för den nya organisationen: kraven på egen sakramentsförvaltning, demokratisk styrelseform och lokal självstyrelse. Dessutom önskade man för landsbygdens evangelisation mera lämpade arbetsformer. I dessa reformkrav framträder ett uppenbart beroende av svensk väckelsetradition i waldenströmsk anda; S. är att betrakta som en sammansmältning av svensk nyevangelism och engelsk salvationism. Organisationen ville vara både församling i nytestamentlig mening och armé i salvationistisk bemärkelse. I konstitutionen visar S. stora likheter med Svenska Missionsförbundet*. Den lagstiftande och kontrollerande makten utövas av ärskongressen, vilken omfattar befälhavande officerare och valda ombud från kårerna, och kårerna har full ekonomisk självstyrelse. Ursprungligen skulle kårerna själva kalla sina officerare, men numera utses de av fältrådet. Man behöll systemet med militära titlar och skapade en egen uniform. Ursprungligen skulle organisationens högste ledare väljas om varje år, men från 1920, då ledaren erhöll titeln överste, väljes han på obestämd tid, men kan av kongressen avsättas. S:s grundare och ledare åren 1905—1942 var f. brigadören i internationella Frälsningsarmén Kaleb Swensson-Tollin. Ledare 719 sedan 1947 är överste Eric Lundqvist. 1955 bestod S. av ett 30-tal kårer, spridda över så gott som hela landet, ett 60-tal aktiva officerare och c:a 2.000 aktiva medl. S. bedriver egen slumverksamhet, men har ingen självständig egen yttre mission. S:s organ heter sedan 1946 »Vår fana», tidigare »S:s tidning», vilken började utkomma 1905, de första numren under namnet »Svenska stridsropet». Under senare år har S. i olika sammanhang samarbetat framför allt med Svenska Alliansmissionen*, men även med fribaptisterna. Litt.: Svenska Frälsningsarmén. Minnesskrift till 25-årsjubiléet (Sthm 1930); Till strids vi gå. En berättelse om Svenska Frälsningsarméns 50 år (Sthm 1955; jubileumsskrift, god översikt över dagens läge); P. Andersson, Striden inom Frälsningsarmén (Sthm 1905; med publicering av olika aktstycken, som belyser den omedelbara bakgrunden för S:s bildande); A. Andersson, Svenska Frälsningsarmén (i Kyrkohist. årsskr. 1922; om S:s bildande, initierad och vederhäftig artikel). B. G. SVENSKA KYRKAN. Namn. S. är en blott hundraårig benämning på vad som dessförinnan kallades »de svenska församlingarna» — t. ex. i Kyrkolagen 1686 — »svenska församlingen» eller »de evangelisk-lutherska församlingarna i Sverige». Sedan namnet vunnit stöd i 1850-talets olika kyrkolagsförslag, användes det i lagstiftningen första gången i kyrkomötesförordningen 1863 och i de liturgiska böckerna i kyrkohandboken 1894. Begrepp. Är namnet S. nytt, så är S. som kyrklig enhet och självständigt rättssubjekt så mycket äldre. Även när S. under medeltiden var inorganiserad i den katolska kyrkan, bildade den inom denna ett eget omrâde, provincia Upsalensis, som sammanföll med svenska riket och därtill omfattade Jämtland, som då politiskt hörde till Norge. Sedan detta landskap blivit svenskt, har landets och S:s gränser alltid sammanfallit. S. omfattade sålunda under stormaktstiden även de svenska provinserna i Balticum och i Tyskland och gudstjänstspråken voro därför också flera. Den omfattar numera tre språk, svenska, finska och lapska. Såsom medeltida kyrkoprovins utgjorde 720