SVERIGE en kristen gemenskap dem som förlorat denna. I detta arbete ligger stor vikt vid det s.k. »frivilliga kyrkliga arbetet»*, d.v.s. nyare arbetsformer, som vuxit fram bredvid de äldre »legala», d.v.s. de i kyrkolag och kyrklig praxis sedan gammalt stadfästa. I gudstjänst och sakramentsförvaltning, konfirmandundervisning och enskild själavård ligger församlingslivets tyngdpunkt. Strävandena till berikande och förnyande av gudstjänstlivet, fr.a. i dess liturgiska delar, samt genom skapandet av nya gudstjänsttyper, ofta i tidegärdens form, ha vunnit framgång ej minst genom den liturgiska förnyelsen* och kyrkosäångsrörelsen (Kyrkosångens vänner och Kyrkosångsförbundet). Nattvardslivets förnyelse hör också till den målsättning, som allmänt uppställts i kyrkan och som börjat visa sina resultat ej minst i bygder, där nattvardslivet varit mest nedbrutet och kanske inskränkt till konfirmandernas nattvardssöndag. Vad kyrkans undervisning (se även Religionsundervisning) beträffar, har denna fortfarande sin tyngdpunkt i konfirmandundervisningen, men då denna ofta blivit ungdomens enda kontakt med kyrkan, strävar kyrkan att inlemma den i ett sammanhang, där förbindelsen med kyrkan redan upptagits och där den sedan kan fortsätta d.v.s. anknuten dels till söndagsskolan, där kyrkan når flertalet barn i församlingarna, och till juniorverksamheten före konfirmationsäldern, dels till det kyrkliga ungdomsarbetet och den kyrkliga studieverksamheten* efter denna ålder. Vad slutligen den enskilda själaväården beträffar, som realiter varit den största svagheten i kyrkolivet, göres också här ansträngningar för att — ofta i biktens form — återföra den till att bli ett normalt led i en kyrkokristens liv. Kyrkans arbete är i våra dagar emellertid icke blott ett arbete i den lokala församlingen i hävdvunna eller nypräglade former. Befolkningsförskjutningen och samhällets ändrade struktur har tvingat kyrkan att arbeta i andra enheter än i från varandra geografiskt avgränsade församlingar. Så sker när det gäller arbetet t. ex. bland studerande ungdom, bland sjömän, bland storindustri- 743 ens anställda o.s.v. Detta har skapat ett behov av rikskyrkliga organisationer eller »råd», som företräda olika sidor och intressesfärer inom kyrkans landsomfattande verksamhet, såsom vid sidan av Missionsstyrelsen, Diakonistyrelsen och Sjömansvårdsstyrelsen, Kristliga studentrörelsen, Riksförbundet Kyrklig Ungdom, Kyrkliga Studieförbundet och Kyrkliga lärarförbundet, Diakoniens centrala råd, Kyrkliga kvinnorådet m.fl. Det »rikskyrkliga» arbetet har härigenom fått en förut okänd omfattning. Men också stiftet har i detta sammanhang blivit en kyrklig arbetsenhet i högre grad än förr. I stiftsråd och stiftsmöte upptagas de frågor, som äro gemensamma för stiftets församlingar och bl.a. i stiftets folkhögskola, dess gemensamma ungdomsarbete, bildningsarbete och stiftstidning har kyrkan de organ, med vilka den söker hjälpa de enskilda församlingarna och deras prästerskap i deras arbete. Se även Svenska kyrkan. Litt.: 1. Svenska kyrkans historia, utg. av Hj. Holmquist—H. Pleijel, 2, 3, 4:1, 5, 6:2 (Sthm 1933—46); Hj. Holmquist, Handbok i svensk kyrkohistoria 1—3 (Sthm 1948—52); Kyrkohistorisk årsskrift, utg. av H. Lundström m.fl. 1900 55 ff. (Uppsala 1901—1956 ff.); Samlingar och studier till svenska kyrkans historia, utg. av H. Pleijel 1 ff. (Sthm 1940 ff.). 2—3. 0O. Bolling, Svenskt fromhetsliv av i dag. En studie (Sthm 1931); E. Fogelklou-Norlind, Vad man tror och tänker inom svenska folkrörelser (Sthm 1934); Svenska folkrörelser, 2. Missionssällskap. Svenska kyrkans frivilliga arbete. Frikyrkosamfund. (Sthm 1937); E. H. Thörnberg, Folkrörelser och samhällsliv i Sverige (Sthm 1943); G. Westin, Trossamfund i Sverige (Uppsala 1945); V. Södergren, Vägar vi gått och vägen fram. Tankar och linjer till hundra år av svenskt kyrkoliv (Sthm 1945); S.-Å. Rosenberg, Kyrkan och arbetarrörelsen (Lund 1948); FÐ. Enochsson, Den kyrkliga seden med särskild hänsyn till Västerås stift (Sthm 1949); S. Stoltz, Folkets röst om kristendom och kyrka. En gallupkommentar (Sthm 1949); G. Sjöberg, Kyrka och frikyrklighet i Sverige (Sthm 1954); Y. Brilioth, Svensk kyrkokunskap (2 ed. Sthm 1946); F. Linderoth—S. Norbrink, Den svenska kyrkan (4 ed. Sthm 1952); Svenska kyrkans årsbok 1 ff. (Sthm 1920 ff.); biskoparnas herdabrev och ämbetsberättelser. R. A. 744