söka införliva den avlidnes ande med det bestående samhället. Ytterst vill man på så sätt skydda sig mot sjukdom o.s.v. eller komma i besittning av en avlidens eller slagen motståndares styrka. Denna senare sak leder också fram till den utpräglade kannibalism, som de första vita fick kännedom om i Brasiliens kustland. Om dess bakgrund och orsaker har eftervärlden fått ett utmärkt besked i det arbete som författats av den tyske landsknekten Hans Staden. Det bör också framhållas att jämfört med förhållandena hos många andra primitiva folk, spelar i allmänhet medicinmannen en underordnad roll i det indianska samhället i Sydamerika, åtminstone så som detta framstår i våra dagar. Litt.: 1. (det gamla Peru): J. Jijon y Caamaño, La religión del imperio de los Incas (Quito 1919); H. Cunow, Geschichte und Kultur des Inkareiches (Amsterdam 1937); R. Karsten, Inkariket och dess kultur (Helsingfors 1938); Fr. de Avila, Dämonen und Zauber im Inkareich (Quellen u. Forsch. z. Geschichte der Geogr. u. Völkerkunde 4, Leipzig 1939). 2. (nutida förhållanden): M. Gusinde, Beitrag zur Forschungsgeschichte der Naturvölker Südamerikas (i Archiv f. Völkerkunde 1, 1946; av samma förf. en rad arbeten om eldsländarna); H. Tschopik, The Aymara of Chucuito Peru, 1. Magic (Anthropol. papers cf the Amer. mus. of natural hist. New York 1951); O. Zerries, Wildund Buschgeister in Südamerika. Eine Untersuchung jägerzeitlicher Phänomene (Wiesbaden 1954). Religionen beröres också mer eller mindre utförligt i etnografiska arbeten av nordiska fältforskare, såsom E. Nordenskiöld och R. Karsten, den sistnämnde animistisk religionsteoretiker. — Handbook of South American indians 1—6 (Washington 1946—50) lämnar i koncentrerad form upplysningar om de religiösa uppfattningarna hos olika befolkningsgrupper bland indianerna i S. i forntid och nutid. Man finner i detta arbete också detaljerade litteraturhänvisningar. S. R—n Missions- och kyrkohistoria. S. omfattar tretton stater, republikerna Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Columbia, Ecuador, Paraguay, Peru, Uruguay och Venezuela samt de tre kolonierna brittiska, holländska och franska Guayana. Med Latinamerika förstås den spansk- och portugisisktalande de- 749 SYDAMERIKA Solaltare i inkastaden Machu Picchú i Peru. len av den stora amerikanska kontinenten, förutom S. de sju mellanamerikanska staterna, vartill ej räknas Antillerna. All statistik rörande S. är osäker, men befolkningen torde uppgå till minst 120 mill., troligen några mill. mer. Befolkningstillväxten är avsevärd; Förenta Nationernas statistiska kontor har för Latinamerika prognosen 160 mill. 1960 och 240 mill. 1980. Befolkningens sammansättning rasmässigt sett har under de sista 400 åren växlat oavbrutet och har inte nått den relativa stabilitet, som finns i Nordamerika. Indianerna tillhöra nu huvudsakligen Amasonområdet och den andina världen, mestiserna äro mera spridda. Kreolerna utgöra alltjämt det ledande kulturskiktet och behärska starkast Argentina, Uruguay och Brasilien. Negrerna ha väl acklimatiserat sig inom det odlingsbara och låglänta tropiska området, där deras arbetskraft är efterfrågad. Japaner påträffas i mindre kolonier inom och nära de större städerna i 730