att det portugisiska hovet 1808 flydde från Lissabon till Rio de Janeiro, där det socialt och intellektuellt verkade upplivande på ett sätt, som enligt säkra bedömare är märkbart än i dag. Det portugisiska S. läg eljest intill denna tid efter det spanska i fråga om organisation och kultur. Kyrkans gärning genom hennes många verksamhetsgrenar var dock för det andliga livet grundläggande; hennes företrädare voro talrikare än de statliga ämbetsmännen. Särskilt märklig är jesuiternas inrättande av halvkommunistiska missionssamhällen i La Plata-området, huvudsakligen inom det dåvarande Paraguay och främst i landet mellan floderna Alto Paraná och Uruguay och däromkring. Namnet på Argentinas nordöstra landskap, Misiones, påminner än i dag om detta verk. Det började på 1610-talet och fick snart rätt stor spridning. Tidigt förmådde jesuiterna indianerna att förändra sitt levnadssätt från kringströvande till bosättning i s.k. reduktioner, anläggningar med många hus kring en kyrka, kollegier, skolor, förrådsbyggnader och verkstäder. Man odlade jorden genom reglerad arbetsinsats. Fäderna, som ledde livet, talade indianernas språk och behandlade dem ej som slavar, utan som jämlikar i skyddslingsställning under iakttagande av vissa ekonomiska, sociala och praktiska gemenskapsformer, något växlande efter produktionslivets utveckling. Indianerna infördes i gudstjänstliv, elementär skolundervisning, hantverk och framförallt musik, som blev ett mäktigt medel att fängsla och leda dem. Då reduktionerna i nordöst, närmast staden São Paulo, utsatts för skoningslösa anfall av slavjägare, »paulister», vita och halvblod, som ödelade många anläggningar, militariserades indianerna ocksä. Mot slutet av 1600-talet räknade man inom det nämnda området 11 förstörda och 28 fortlevande reduktioner. Under den fulla blomstringen utgjorde antalet reduktioner 31. När det efter de ständiga gränstvisterna mellan Spanien och Portugal 1750 kom till en uppgörelse, var det på bekostnad av detta »Kristi rike», denna hierarkiska stat i staten, varvid Spanien till Portugal avstod sju jesuitdistrikt. 753 SYDAMERIKA a t Wima RA ta iai sa Kyrkan La Merced i Lima. Från 1700-talets förra hälft. Detta blev signalen till en resning, 1750—56, vari indianerna med mod och hängivenhet försvarade sig mot inkräktarna. 1757 hade Portugal börjat en systematisk kamp mot jesuiterna, två år senare fördrevos de både från Portugal och Brasilien. 1767 överlämnades jesuiternas anläggningar till de civila myndigheterna, vilket för indianerna blev tecknet till deras övergivande, och 1773 utfärdade påven bullan mot jesuiterna. Deras i missionsavseende mest egenartade verk hade räknat sina dagar. De av missionen berörda områdena råkade alla i ett tillstånd av förfall. En och annan kyrkoruin vittnar i dag om vad som varit. Genom inflytande från Spanien och Portugal verkade upplysningsidéerna även annat än jesuiternas utdrivande. De förstärkte den under 1700-talet hårdnande inställningen mot inkvisitionen och skapade inom det tunna ledande skiktet en friare kulturell anda, ur vilken insatserna under frihetskrigen hämtade inspiration. Av- 754