- Project Runeberg -  Nordisk teologisk uppslagsbok för kyrka och skola / 3. P - Ö. Register /
755-756

(1952-1957)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydamerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SYDAMERIKA görande för frihetskrigen, ledda av de nästan legendariska hjältarna José de San Martín i söder och Simón Bolívar i norr, blevo dock de politiska självständighetsidéer, som under Napoleons spanska politik hade lätt att slå rot i S. I början på 1820-talet hade överallt i S. Spaniens välde brutits och 1822 blev också Brasilien oavhängigt. 1830 omdanades proviserna i norr till de självständiga staterna Venezuela, Columbia och Ecuador. Med republikernas tid uppstod också en ny kyrklig situation, vilket snart visade sig. Kyrkan blev en svårhanterlig faktor i politiken. Genom konservativa böjelser bidrog den till att giva de mot kyrkan kritiskt inställda politisk hemortsrätt i radikala grupper och partier, vilka ofta odlade en frän antiklerikalism. Religionsfrihetens grundsats inskrevs i alla republikernas konstitutioner men i praktiken begränsades denna frihet genom bestämmelser i konkordat med påvestolen eller på annat sätt till den romerska kyrkans fördel, framför allt ifråga om indianmissionen. I dagens situation är religionsfriheten en verklighet främst i de större städerna, medan förhållandena variera på landsbygden, från intolerans och direkt förföljelse, såsom i dagens Columbia, till relativt goda förhållanden såsom i Venezuela. I så stora länder som Argentina och Brasilien växla förhållandena lokalt. Dagens romerska kyrka kan iS. sägas kännetecknas av stark ojämnhet i arbetet, beroende på prästernas fåtalighet och otillräckliga utbildning. Därjämte är anknytningen mellan trosliv och kyrkoliv å den ena sidan och en i vidsträckt mening social och fostrande gärning å den andra för litet utvecklad. Likväl härskar den romerska kyrkan obrutet, har betydande politisk makt och kan, såsom under 1955 vid Perón-krisen i Argentina, bjuda ett effektivt motstånd vid försök till ingrepp. Inför den nutida evangeliska framryckningen står den närmast yrvaket undrande; dock synas de ansvariga ledarna inse de ganska oerhörda försummelser som den romerska kyrkan, trots bestämda förtjänster, gjort sig skyldig till i en världsdel, där den under mer än 400 år haft en mer obe- 7535 stridd position än i någon annan del av världen, några länder i Europa undantagna. Före republikernas tid kunde i S. evangelisk mission icke bedrivas utom i brittiska och holländska Guayana. I den förra kolonin upptog Londons missionssällskap verksamheten redan 1807, och 1815 trädde metodisterna in i arbetet. På samma fält arbetar också med betydande framgång den engelska kyrkan, vars världsvida organisation omsluter S. Känd är därjämte missionen bland eldsländarna, en heroisktragisk insats av kristen kärlek, icke utan sina ödesdigra misstag. Nu knyter sig emellertid den evangeliska verksamheten huvudsakligen till de nordamerikanska och europeiska kyrkornas avläggare i S. Den tyska evangeliska kyrkan har sedan 1950 i Brasilien ett synodalförbund, omfattande fyra synoder. Den första församlingen grundades 1823. Teologisk fakultet finnes i São Leopoldo. Övriga kyrkor grundade i Brasilien, för att här blott nämna den största republiken, sina församlingar under följande år: metodisterna 1836, kongregationalisterna 1858, presbyterianerna 1862, episkopalkyrkan 1890, missourilutheranerna 1900. De senare arbeta framgångsrikt i norra $S., pingstvännerna ha även mångenstädes kommit väl in i arbetet. Samtliga evangeliska kyrkor i Brasilien utgåvo 1954 ett betydelsefullt manifest, som berörde sam- vetsfriheten, demokratin, folkbildningen, rasfrågan, socialismen, skilsmässorna och evangeliet. De evangeliska trosbekännarna i S. utgöra i dag 4 till 4,5 mill. och av dem äro lutheranerna den största gruppen med tillsammans omkring 800.000 eller något mer. De senares församlingar, synoder och kyrkor konsolideras under ledning av Lutherska världsförbundet*, vars dugande ledare för arbetet i S. f. n. är direktor Stewart W. Herman. Den andra samlutherska konferensen för S. hölls i Petropolis 1954 och vid den beslutades bl. a. att anlägga den teologiska fakultet i Buenos Aires, som med år 1955 har börjat sitt arbete. De evangeliska kyrkorna börja nu få arbeta mer obehindrat än tidigare. De söka 75356

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 3 01:43:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntu/3/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free