Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sydamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYDAMERIKA
görande för frihetskrigen, ledda av de nästan
legendariska hjältarna José de San Martín
i söder och Simón Bolívar i norr, blevo dock
de politiska självständighetsidéer, som
under Napoleons spanska politik hade lätt att
slå rot i S. I början på 1820-talet hade
överallt i S. Spaniens välde brutits och 1822 blev
också Brasilien oavhängigt. 1830
omdanades proviserna i norr till de självständiga
staterna Venezuela, Columbia och
Ecuador.
Med republikernas tid uppstod också en ny
kyrklig situation, vilket snart visade sig.
Kyrkan blev en svårhanterlig faktor i
politiken. Genom konservativa böjelser bidrog
den till att giva de mot kyrkan kritiskt
inställda politisk hemortsrätt i radikala
grupper och partier, vilka ofta odlade en frän
antiklerikalism. Religionsfrihetens
grundsats inskrevs i alla republikernas
konstitutioner men i praktiken begränsades
denna frihet genom bestämmelser i konkordat
med påvestolen eller på annat sätt till den
romerska kyrkans fördel, framför allt ifråga
om indianmissionen. I dagens situation är
religionsfriheten en verklighet främst i de
större städerna, medan förhållandena
variera på landsbygden, från intolerans och
direkt förföljelse, såsom i dagens Columbia,
till relativt goda förhållanden såsom i
Venezuela. I så stora länder som Argentina och
Brasilien växla förhållandena lokalt. Dagens
romerska kyrka kan iS. sägas
kännetecknas av stark ojämnhet i arbetet,
beroende på prästernas fåtalighet och otillräckliga
utbildning. Därjämte är anknytningen
mellan trosliv och kyrkoliv å den ena sidan och
en i vidsträckt mening social och fostrande
gärning å den andra för litet utvecklad.
Likväl härskar den romerska kyrkan obrutet,
har betydande politisk makt och kan, såsom
under 1955 vid Perón-krisen i Argentina,
bjuda ett effektivt motstånd vid försök till
ingrepp. Inför den nutida evangeliska
framryckningen står den närmast yrvaket
undrande; dock synas de ansvariga ledarna inse
de ganska oerhörda försummelser som den
romerska kyrkan, trots bestämda
förtjänster, gjort sig skyldig till i en världsdel, där
den under mer än 400 år haft en mer obe-
7535
stridd position än i någon annan del av
världen, några länder i Europa undantagna.
Före republikernas tid kunde i S.
evangelisk mission icke bedrivas utom i
brittiska och holländska Guayana. I den
förra kolonin upptog Londons
missionssällskap verksamheten redan 1807, och 1815
trädde metodisterna in i arbetet. På samma
fält arbetar också med betydande framgång
den engelska kyrkan, vars världsvida
organisation omsluter S. Känd är därjämte
missionen bland eldsländarna, en
heroisktragisk insats av kristen kärlek, icke utan
sina ödesdigra misstag. Nu knyter sig
emellertid den evangeliska verksamheten
huvudsakligen till de nordamerikanska och
europeiska kyrkornas avläggare i S. Den tyska
evangeliska kyrkan har sedan 1950
i Brasilien ett synodalförbund, omfattande
fyra synoder. Den första församlingen
grundades 1823. Teologisk fakultet finnes i
São Leopoldo. Övriga kyrkor grundade
i Brasilien, för att här blott nämna den
största republiken, sina församlingar under
följande år: metodisterna 1836,
kongregationalisterna 1858, presbyterianerna 1862,
episkopalkyrkan 1890, missourilutheranerna
1900. De senare arbeta framgångsrikt i
norra $S., pingstvännerna ha även
mångenstädes kommit väl in i arbetet. Samtliga
evangeliska kyrkor i Brasilien utgåvo 1954
ett betydelsefullt manifest, som berörde sam-
vetsfriheten, demokratin, folkbildningen,
rasfrågan, socialismen, skilsmässorna och
evangeliet.
De evangeliska trosbekännarna i S.
utgöra i dag 4 till 4,5 mill. och av dem äro
lutheranerna den största gruppen med
tillsammans omkring 800.000 eller något
mer. De senares församlingar, synoder och
kyrkor konsolideras under ledning av
Lutherska världsförbundet*, vars dugande
ledare för arbetet i S. f. n. är direktor Stewart
W. Herman. Den andra samlutherska
konferensen för S. hölls i Petropolis 1954 och
vid den beslutades bl. a. att anlägga den
teologiska fakultet i Buenos Aires, som med år
1955 har börjat sitt arbete.
De evangeliska kyrkorna börja nu få
arbeta mer obehindrat än tidigare. De söka
75356
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 3 01:43:01 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ntu/3/0392.html