SYFÖRENING borg. Vid samma tid hade den kända »mormor på Herrestad» (fru E. Petersen) en s. för sin verksamhet bland fattiga småländska torpare. Från 1840-talet finner man enstaka notiser om s. för beklädnad av lappbarn eller om en »fruntimmersarbetsförening» i Gefle för hednamissionen. På 1850-talet bildas den ena s. efter den andra i olika delar av landet, i Söderhamn, Kalmar, Lund m. fl. städer och även i många landsförsamlingar. Prinsessan Eugenies s. i Stockholm för Fjellstedtska skolan bör här nämnas, ävenså Diakonissarbetsföreningen i Stockholm, ännu existerande med anslutna kretsar i hela landet. 1860-talet och följande årtionden framvisa en stark ökning i s:s antal, och i våra dagar äro de en naturlig och oumbärlig kyrklig arbetsform. Hednamissionen var från början ett grundmotiv för s:s bildande. Den har också fått och får alltjämt huvudparten av gåvorna. Men med vidgat kyrkligt arbete kommo nya uppgifter. Det finnes knappast något kyrkligt verksamhetsområde, som icke får stöd från s. och det är numera icke möjligt att tänka bort s:s bidrag ur den kyrkliga budgeten. Svenska kyrkans mission understödes av c:a 3.300 s. med ett årsbelopp på icke mindre än 1.300.000 kr. (1953). Sjömansvärden får årsanslag från c:a 2.000 s. med c:a 400.000 kr. (1954). För diakonien arbeta c:a 2.000 s. med ett arsresultat av c:a 250.000 kr. (1954). Dessa tre äro de största bidragsmottagarna. Sedan fördela sig anslagen på olika kyrkliga arbetsområden, lokala behov och efterkrigshjälp. På senare år ha s. ägnat stor omsorg åt prydandet av kyrkor och församlingshem bl.a. med textilier och här ha s. gjort en utomordentlig insats för främjande av en ny kyrklig textilkonst. Men en kyrklig s. har icke endast uppgifter av ekonomisk art och innebörd. Den skapar, oftast med prästen som ledare, kristen gemenskap och för medlemmarna in i församlingens liv. Den vidgar blicken för och ger kunskap om religiösa och sociala förhållanden såväl hemma som i främmande länder och blir så en form för studieverksamhet. En kyrklig s. är en väsentlig del av den kristna församlingen i funktion. 763 Litt.: Våra syföreningar, utg. av O. Hassler (Sthm 1944); A. Malmberg, Lunds stift och missionen (Sthm 1944); B. Sundkler, Svenska missionssällskapet 1835—1876 (Uppsala 1937); S. Å. Rosenberg, Den tjänande kyrkan (Lund 1945); G. Landberg, Prinsessan Eugenie och Fjellstedtska skolan (i Luleå stifts julbok, Uppsala 1940); Lunds Missionstidning 1847—1867; Svenska kyrkans missionstidning. E. Ö. I Danmark er kvindekredse (k.) den nærmeste parallel til norske kvinneforeninger og svenske syföreningar. K. er i reglen opstået som støtte for et missionsselskab eller andet privat selskab, f. eks. Sømandskirken i fremmede Havne eller Dansk Kirke i Udlandet. Lige siden missionsbevidstheden vågnede i dansk menighedsliv i begyndelsen af forrige årh., har lægmandsdeltagelsen været fremherskende; karakteristisk er, at da Dansk Missionsselskab blev stiftet 1821 var stifteren, pastor Falk Rønne, den eneste gejstlige ved det møde, hvor selskabet fik sine første 63 medl. I de følgende år oprettedes »Hjælpeforeninger», senere kaldet »Missionsforeninger», men egentlige k. omtales først, da Dansk Missionsselskab indkalder til ekstraordinært møde i 1889 og bl. a. indbyder k. som et bestående faktum. Idag har Dansk Missionsselskab udbygget k. over hele landet. Siden 1913 varetager et kvindeudvalg med egen rejsesekretær k.s interesser. Af 2.295 kredse (1954) er 712 rene k., som bidrager med 270.823 kr. (1953). K. har selvstændigt månedsblad. Støttende hjælper Sygeplejerskernes Missionsforbund, og Lærerindernes Missionsforbund, stiftet 1902 (1.323 medl. 1947), også med selvstændigt medlemsblad, som betaler helt eller delvis for 2 kvindelige missionærer og 1 bibelkvinde samt yder bidrag til en bibelskole. KFUK har egen missionskomité, stiftet 1910, med eget missionsblad og yder årligt ca 75.000 kr til underhold af kvindelige missionærer. KMA (Kvindelige Missionsarbejdere), stiftet 1900, med formålet: hedningemission og helliggørelse har k. og børnekredse og støtter helt eller delvis 8 kvindelige missionærer (1955). Sømandskirken, stiftet 1867, har 220 støttende k. (1954), hvor det gamle navn, »strikkekoner», angiver arten af den oprindelige støtte. 1954 ydede disse kredse 161.500 764