år reste han ut med en grupp missionärer. CIM skulle arbeta på allmän evangelisk grundval. Missionärer med levande tro välkomnades från alla samfund och utsändes utan egentlig utbildning. Språket fick läras ute bland kineserna. Senare grundades dock två missionsseminarier ute i Kina. Missionärerna hade ingen garanterad lön utan skulle dela trosmissionens villkor. Endast Gud, icke människor skulle man bedja om pengar. Kinesisk dräkt var obligatorisk; det gällde att bli ett med kineserna i kläder och tänkesätt. Utmärkande för CIM är att antalet kvinnliga missionärer, missionärshustrurna oräknade, överstigit antalet manliga. Arbetets tyngdpunkt lades på resepredikan med litteraturspridning, men församlingsarbete och elementarskolor ha fått allt större betydelse. Högre skolväsende och läkaremission träder däremot i bakgrunden. Det gällde att nå massorna. Därjämte bidrog det eskatologiska missionsmotivet hos T. till strävan att så snabbt som möjligt nå ut över Kina. Arbetet begynte vid nedre Yangtse och gick sedan upp i Centralkina, med början i provins-huvudstäderna. Vidare fortsattes åt norr och nordväst och slutligen även åt sydväst. T. delade sin tid mellan Kina och Europa med övervikt för Kina, där ledningen av arbetet efter hans plan skulle ligga. Kinadirektorn i Shanghai ledde verket, så länge huvudarbetet bedrevs i Kina, ehuru det även fanns en styrelse och en hemmadirektor i London. Genom sin tidning, »China’s Millions», och sina propagandaresor i England och senare även i det övriga Europa, Amerika och Australien vann T.i denna Moodyväckelsernas tid mycken publicitet och anslutning. Vid T:s död hade CIM nått Kinas alla provinser, Mongoliet och Mandschuriet, ägde 250 missionsstationer och 828 europeiska missionärer. CIM har avläggare i ett flertal länder, nu mer eller mindre självständiga. Så tillkom under T:s resor en amerikansk gren av CIM, en australiensisk, en norsk (Den norske Kinamisjon), en dansk (Det danske Missionsforbund), en svensk (Svenska Missionen i Kina), två tyska (Kinaalliansmissionen och Liebenzellermissionen) och en schweizisk (S:t Chri- 845 TEGNÉR schonamissionen). Flera andra missioner med liknande karaktär ha ock tillkommit. Appeller om 18, 70, 100 nya missionärer följde med få års mellanrum och fingo avsett resultat. En allmän protestantisk Kinakonferens i Shanghai 1890 vädjade på T:s förslag om 1.000 nya missionärer på fem år för samtliga Kinamissioner, och även detta förverkligades. Slutet av 1890-talet blev mycket prövande på grund av den inre jäsningen i Kina, och 1900 fick T. vid ett besök i Amerika av överansträngning ett sammanbrott, som förvärrades genom boxarupprorets hemsökelse. T. lämnade nu missionens ledning men gjorde 1905 åter en resa till Kina, där arbetet tagit ny fart. Under denna resa dog han. Då den kristna verksamheten i Kina på 1900-talet kom in i ett skede av kyrkoorganisation, blev CIM:s betydelse ej längre så stor som under pionjärtiden. Den kunde på grund av sin alliansbasis ej vara kyrkobildande, och på grund av sin fundamentalistiska teologi ställde den sig utanför kyrkornas sammanslutning i Kinas Nationella kristna råd. Den har dock i flera hänseenden närmat sig vanlig missionspraxis och varit av epokgörande betydelse. Sedan Kina 19530 blivit kommunistiskt och stängt för missionärer, har CIM måst förlägga sitt arbete utanför Kina till Japan, Formosa, Thailand, Malaya, Filippinerna och i mindre utsträckning till Hongkong och Indonesien (sammanlagt 450 missionärer) och ändra sitt namn till The Overseas Missionary Fellowship of the CIM. Litt.: H. och M. G. Taylor, Hudson Taylor in early years (10 ed. London 1932; okritisk) ; dens., Hudson Taylor and the CIM (12 ed. London 1946; okritisk); H. Schlyter, Karl Gützlaff als Missionar in China (diss. Lund 1946; här visas T:s beroende av Gützlaff, vilken han själv kallar »the grandfather of the CIM»). H. S. TEGNÉR, Esaias, svensk skald, universitetslärare, biskop, f. 13 nov. 1782 på Kyrkeruds komministerboställe i Värmland, d. 2 nov. 1846 på Östrabo biskopsgård i Växjö. Inskriven vid Lunds universitet 1799, ägnade han sig med flit åt klassiska, filosofiska och estetiska studier och gjorde en snabb aka- 846