TEOLOGISKA FAKULTETER I NORDEN Finland. År 1640 erhöll Finland ett eget universitet, Åbo Akademi, som fick en avgörande betydelse för den kulturella och kyrkliga utvecklingen i landet. Den framstående historieforskaren H. G. Porthan* (t 1804), en hovsam neolog, fick betydelse även för teologien, främst den kyrkohistoriska forskningen. Efter Åbo brand 1827 flyttades universitetet till Helsingfors, där det följande år begynte sin verksamhet. Efter seklets mitt gjorde sig J. T. Becks* inflytande starkt gällande. Av 1800-talets teologer böra främst nämnas F. L. Schauman, professor i praktisk teologi, framstående kyrkorättslärd, A. F. Granfelt, systematiker, av Martensen beroende förmedlingsteolog, Gustaf Johansson*, systematiker, beroende av Beck. Arbetet i teologiska fakulteten i Helsingfors har i nyaste tid präglats av en målmedveten strävan att tillgodogöra sig de folkliga väckelserörelsernas religiösa krafter. — 1955: professurer 7, adjunkter (bitr. professorer) 2, assistenter 1, ett flertal docenturer; c:a 300 studenter. — Fakulteten, i vars lärarkår det svenska inslaget tidigare var starkt, är numera nästan helt finskspråkig, om än svenska studenter i tentamina och uppsatser använda sitt modersmål. År 1918 upprättades med privata medel en finlandssvensk högskola i Åbo, Åbo Akademi. På grund av enskild donation tillkom här 1924 en teologisk fakultet, ideellt sett som ett led i den svenska kyrkliga samlingsrörelsen (se Förbundet för svenskt församlingsarbete i Finland). Fakultetens första professorer voro rikssvenskar, och även senare har ett rikssvenskt inslag i lärarkåren förmedlat en betydelsefull nordisk gemenskap. Flertalet av Finlands svenska präster utbildas vid fakulteten, som åtnjuter fullständig examensrätt. — 1955: professurer ə, studenter c:a 30. (På 1930-talet nådde studentantalet över 60). Island. År 1911 upprättades ett isländskt universitet i Reykjavik, ett viktigt led i de isländska strävandena till allsidig nationell självständighet. I den teologiska fakulteten uppgick en tidigare prästskola, som verkat sedan 1847. Fakulteten omfattar år 867 1955 3 professorer och en docent; c:a 40 studenter. Norge. Vid tiden för den norska nationella självständighetskänslans stegring fick Norge ett eget universitet 1811, i Christiania (= O slo). Tidigare hade de norska teologerna i allmänhet fått sin utbildning i Köpenhamn. Genom G. Johnson* och C. P. Caspari upplevde teologiska fakulteten vid 1800-talets mitt en förnyelse. Nyortodoxien i förbund med pietismen dominerade. På 1890-talet införde S. Michelet, L. Brun o.a. den historisk-kritiska forskningen. Det innebar en förskjutning åt vänster, som fördes längre och ledde till en slitande kyrkostrid genom den liberale J. Ordings utnämning till professor i systematisk teologi 1906. Fakulteten vid Oslo universitet har sedermera mäångsidigt tillgodogjort sig den teologiska utvecklingen. — Fakulteten omfattar 6 professorer, 2 docenter, därtill komma 2 adjunktstipendiater. Studentantalet, som 1939 var 76, var 1955 41. Kyrkostriden ledde till att med privat insamlade medel upprättades en fri teologisk fakultet, Menighetsfakulteten i Oslo, avsedd att bygga på strängt biblisk-konfessionell grund, verksam sedan 1908. De första åren måste de studerande avlägga sin examen vid universitetet, men 1913 erhöll Menighetsfakulteten examensrätt för teologisk ämbetsexamen, dock på villkor att regeringen hade sanktionsrätt i fråga om besättandet av lärartjänsterna. Från 1925 kan även praktisk-teologisk examen avläggas vid fakulteten. Studentantalet, som i början var litet, har senare varit betydande och överstigit statsfakultetens. — 4 professorer, därtill 3 docenter och 2 stipendiater; studentantalet, som 1939 var 159, är 1955 109. Sverige. Behovet av högre utbildning för dem, som skulle intaga ledande platser inom kyrkan, var ett av de drivande motiven vid upprättandet av Uppsala universitet år 1477. När detta universitet efter ett längre avbrott trädde i aktivare funktion efter Uppsala möte 1593, fick det åter en stor kyrklig betydelse, nu som den kämpande protestantismens stöd. Genom åtgärder av Gustav II Adolf stärktes dess ställning i hög grad. 868