Under 1600-talet dominerade teologien genom kraftfulla och särpräglade företrädare. I början av 1800-talet förnyades den teologiska undervisningen genom S. Ödmann o.a. Under den följande utvecklingen stimulerades teologien av filosofiens och historieforskningens blomstring i Uppsala. I teologiska fakulteten dominerade under 1800-talets senare del en strängt konfessionell åskådning, lågkyrkligt orienterad i motsats till samtida strävanden i Lund. J. T. Becks teologi utövade ett påfallande inflytande på framträdande lärare, W.Rudin, O. F. Myrberg o.a. I 1900-talets början hade fakulteten en stor tid genom professorer som A. H. Lundström, E. Stave, N. Söderblom* och E. Billing*, vilka förenade frukterna av den historisk-kritiska forskningen med positiv, energisk kyrklighet. Senare har den nytestamentliga exegetiken, genom A. Fridrichsens (d. 1955) stimulerande inflytande, haft en blomstringstid vid delta universitet. — Fakulteten har 8 professorer, talrika docenter, 1 förste assistent, 4 lärare vid praktisk-teologiska övningsinstitutet; c:a 300 studenter (1955). Universitetet i L un d begynte sin verksamhet 1668. Det fick en stor nationell och kulturell betydelse för de nya svenska provinsernas sammansmältning med Sverige. Från början stod det i intim förbindelse med kyrkan, dels som arvtagare till bildningsuppgifter och ekonomiska förmåner, dels genom prästutbildningen vid dess teologiska fakultet. Från 1820-talet upplevde teologiska fakulteten en märklig blomstring. Omkring seklets mitt dominerade en konservativ, »högkyrklig» riktning — den »stora fakulteten» — som tog avstånd från religiös liberalism och individualistisk frikyrklighet. Bland dessa årtiondens betydande teologer och kyrkomän framträda H. Reuterdahl* och J. H. Thomander*. Mot århundradets slut företräder G. Billing* den mer konservativa traditionen, medan P. Eklund*, påverkad av Ritschl* och den historisk-kritiska forskningen, förbereder nyare strävanden. Genom G. Aulén, A. Nygren o.a. har Lundafakulteten under det nya århundradet tillvunnit sig och svensk teologi en även internationellt mycket uppmärksammad ställ- 869 TEOSOFI ning inom den systematiska teologien. Härvid ha Lutherforskningen och strävandet att klarlägga den evangeliska trons grundmotiv varit förhärskande. Fakulteten förfogar över 8 professorer, en biträdande lärare, en förste assistent, 4 lärare vid den praktisk-teologiska övningskursen, särskilt anlitade kursledare för olika ämnen samt många docenter; c:a 230 studenter (1955). Vid Göteborgs universitet kan t.v. teologisk-filosofisk examen avläggas. G.O. R. TEOSOFI (av grek. Usd., Gud; copia, vishet, visdom, alltså »visdom om Gud», resp. » från Gud», av de moderna teosoferna själva vanligen översatt med »gudomlig visdom») »erbjuder en filosofi, som hjälper oss att förstå livet och visar okränkbarheten i de lagar, som leda dess utveckling. Den ger döden dess rätta plats som en återkommande händelse i ett oändligt liv. Den återskänker världen vetenskapen om anden och lär människan, att anden är hennes verkliga jag och själen och kroppen hennes tjänare. Den lär vidare, att sanningen skall eftersträvas och icke påtvingas som en dogm. Den skänker ljus åt religionens skrifter genom att uppenbara deras dolda mening och rättfärdigar dem därigenom inför förståndet, liksom de i sin ursprungliga renhet evigt kunna försvaras inför intuitionen» (ur Teosofisk Tidskrift, årg. 65, 1955). T. vill vara empirisk vetenskap, levnadskonst, filosofi och religion på en gång och i sin sistnämnda form kvintessensen av världens alla religioner. Den skiljer alltså mellan den exoteriska och esoteriska sidan av dessa. Olika medvetenhetstillstånd och kroppar av lägre och högre art svara mot de sju sfärerna alltifrån den lägsta fysiska till den högsta gudomliga. Enligt Annie Besant och hennes efterföljare har den verklige Jesus levat c:a 100 f. Kr., medan evangelierna innehålla en tendentiöst tillrättalagd sammanblandning av denne och Jesus Barabbas, en patriot och revolutionär efter principen icke-våld. Gamla apokryfer, 1800-talets evangeliefalsarier och den moderna Jesus-romanen ha här på ett sällsamt sätt förbundits med en godtycklig 870