TERTULLIAN tolkning av de nyfunna Döda havs-rullarna. Ur idéhistorisk synpunkt är t. på samma sätt en modern synkretism med inslag från antikens mysteriereligioner — delvis förmedlade genom 1800-talets romanlitteratur —, gnosticism, nyplatonism, judisk kabbalistik och Indiens nu levande religioner. Det av den mångfrestande och äventyrliga ryskan H. P. Blavatsky (1848—91) tillsammans med en överste Olcott år 1875 grundade Teosofiska samfundet har sedan 1879 sitt huvudkvarter i Adyar invid Madras. Dess uppgift är enligt en annan ay t:s huvudgestalter, den bl.a. i Indien socialt verksamma, på många områden framgångsrika och litterärt oerhört produktiva Annie Besant (1847—1933) följande: »1) Att bilda en kärna av mänsklighetens allmänna broderskap utan avseende till ras, trosbekännelse, kön, samhällsställning eller färg. 2) Att uppmuntra jämförande studier i religion, filosofi och vetenskap. 3) Att studera oförklarliga naturlagar och människans latenta krafter». Chestertons 1akoniska karakteristik av t. lyder: »Asia, and Evolution and the English lady; and I think they would be better apart.» I samband med maktstrider på 1890-talet bildade amerikanerna 1895 ett eget teosofiskt samfund, vars ledande förmåga blev Mrs. Katherine Tingley. Denna gren fick åtskilliga anhängare i Skandinavien och hade t. ex. i Sverige 1911—25 en egen tidskrift, »Den Teosofiska Vägen». Enligt en uppgift från 1951 hade då vardera samfundet i Sverige c:a 400 medlemmar utom de för t. intresserade. Den tyska oppositionen mot lancerande av hindupojken Krishnamurti såsom den reinkarnerade Kristus ledde 1912 till en schism med stiftandet av Antroposofiska sällskapet såsom följd (se Antroposofi). Se även Ockultism. Litt.: 1 (självvittnesbörd): En rad även till svenska översatta skrifter av H.P. Blavatsky och A. Besant, t. ex. den senares Teosofi (Sthm 1913); The Blavatskaya bibliography. A reference book of works, letters, articles, etc., by and referring to Madame H. P. B. (London 1933; senare addenda finnas); The complete works of H. P. B. 871 1 ff. (London 1933 ff.); 7. Besterman, Mrs. Annie Besant. A modern prophet (London 1934); Katherine Tingley, Mänsklighetens återupprättande genom teosofien (Malmö 1923); N. Sri Ram, En teosof ser på världen (Sthm 1954; förf. är Teosofiska samfundets nuv. president). 2 (kritisk): 7. Andrae, Modern mystik (Verdandis småskrifter 343, Sthm 1930); S. B. Liljegren, Quelques romans anglais, source partielle d'une religion moderne (i Mélanges Baldensperger, Paris 1930); K. Vold—E. Spjut, Moderna religionsbildningar (2 ed. Uppsala 1934); Ch.S. Braden, These also believe (New York 1950); G. Westin, Trossamfund i Sverige (2 ed. Uppsala 1951; korta notiser); M. Colinon, Faux prophètes et sectes d'aujourd'hui (Paris 1953); H.-Ch. Chéry, L'offensive des sectes (Paris 1954; ej om t. men viktig, romersk-katolsk självkritik); H. Davies, Christian deviations. Essays in defence of the Christian faith (London 1954); K. Hutten, Seher, Grübler, Enthusiasten. Sekten und religiöse Sondergemeinschaften der Gegenwart (4 ed. Stuttgart 1954; endast kort notis om t., men annars föredömligt arbete med självpresentation av varje riktning före den ev.-lutherska värderingen). C.-M. E. TERTULLIAN er den første kjente forfatter i den latinske kristne litteratur, som dermed innledes av et litterært geni. T. har både formet det latinske kristne litteraturspråk og preget dogmatiske formler som ble bestemmende for hele Vestens teologi. 1. Levnet. Quintus Septimius Florens Tertullianus er født i Karthago ca. 160 som sønn av en centurion. Han studerte retorikk og skal ha praktisert som advokat i Rom. Hans verker vitner om retorisk og juridisk skolering, mens hans filosofiske kunnskaper ikke går ut over det håndboksmessige. Etter eget vitnesbyrd var han i sin førkristne tid en pasjonert tilskuer ved gladiatorkamper og tidens rå skuespill og hengav seg til sensuelle gleder. Hans overgang til kristendomen ca. 195 kom øyensynlig plutselig. Fra nå av stillet han sin lidenskapelige natur og sin litterære begavelse i den kristne tros tjeneste. I Karthago virket han som litterat og øyensynlig også som kateket. Om han var prest eller lekmann, er omstridt. Den montanistiske bevegelse som nådde Afrika kort etter 200, måtte naturlig øve tiltrekning på den fanatiske T. Fra ca. 203 begynner en halvmonta- 872