giens främste systematiker. I sin framställning använder han samma teknik som vid disputationerna: först uppställes en rad invändningar (»obiectiones») emot den tes, som förfäktas, varpå denna klart formuleras (»responsum»), och sist tas varje invändning upp för sig och visas vara ogrundad. Genom T:s död avbröts arbetet mitt i framställningen av botens sakrament. Det avslutas nu av ett av T:s lärjunge och sekreterare Reginald av Piperno ur Sentenskommentaren sammanställt »Supplementum». Därtill kommer en rad tillfälligh etsskrifter, de s.k. »Opuscula», bland vilka främst märkes den för T:s metafysik viktiga »De ente et essentia» och den Reginald tillägnade »Compendium theologiae». T. var även en framstående hymnförfattare, främst står kanske eukaristisekvensen »Lauda Sion». Trots motstånd — även inom T:s egen orden, den s.k. äldre dominikanerskolan — vann T:s teologi snart allt större erkännande och upphöjdes 1309 av generalkapitlet i Zaragossa till officiell ordenslära. 1323 blev T. helgonförklarad såsom »Doctor angelicus» och Pius V utnämnde honom 1567 till »Doctor ecclesiae». Under 1500-talet upplevde thomismen en blomstringsperiod i synnerhet i Spanien, (främst Suarez, d. 1617). En av de främsta T:s-kommentatorerna var den med Luther samtida kardinal Thomas de Vio Cajetanus (d. 1534). För T:s betydelse inom nyare romersk-katolsk teologi hänvisas till Nythomisme. Litt.: Textutgåvor: Främst står den på Leo XIII:s föranstaltande påbörjade textkritiska »Editio Leonina», Opera omnia 1—16 ff. (Rom 1888 ff.; ännu oavslutad, inneh. bl.a. Aristoteleskommentarer, Contra gentiles och Summa theologiae, den senare med Cajetanus’ kommentar). Bland äldre utgåvor må nämnas Opera omnia 1—25 (Parma 1852—72; fotolitogr. nytryck New York 1848—50) och Opera omnia 1—34 (Paris 1871—80; efter förlaget vanl. kallad »Editio Vivès»). Sentenskommentaren har utg. av P. Mandonnet—M. F. Moos 1—4 (Paris 1929—47). Värdefulla utg. av enskilda skrifter är M. Roland-Gosselin, Le »De ente et essentia» de S. Thomas d'Aquin (2 ed. Paris 1948; m. utförl. inl. och komm.) och Expositio super librum 885 THOMAS AV AQUINO Boethii de Trinitate, utg. av B. Decker (Leiden 1955). Se vidare P. Mandonnet, Des écrits autentiques de S. Thomas d'Aquin (2 ed. Fribourg 1910); dens., Chronologie des écrits scripturaires de S. Thomas (i Revue thomiste 1928—29); M. Grabmann, Die Werke des hl. Thomas von Aquin (3 ed. Münster 1949). Utmärkt hjälp vid studiet ger L. Schütz, Thomas-lexikon (2 ed. Paderborn 1895) och R.J.Defarrari—M.1.Barry, A lexicon of St. Thomas Aquinas (Baltimore 1948—49). Om nyare översättningar, se litt. vid Nythomisme. En fullt tillfredsställande biografi saknas ännu. Se f. övr. Fontes vitae S. Thomae, utg. av D. Prümmer—H. Laurent (Toulouse 1912—37); J. A. Endres, Thomas von Aquin (Mainz 1910); M. Grabmann, Das Seelenleben des hl. Thomas von Aquin (München 1924; bygger på kanonisationsakterna); dens., Thomas von Aquin. Persönlichkeit und Gedankenwelt (7 ed. München 1946); A. Walz, art. Thomas d'Aquin i Dict. de théol. catholique 15:2 (Paris 1946); H. D. T. Kiæruljf, St. Thomas af Aquin (Khvn 1938). Till T:s exeges se A. Gardeil, Les procédés exegétiques de saint Thomas d'Aquin (i Revue thomiste 1903); J. van der Ploeg, The place of Holy Scripture in the theology of St. Thomas (i The thomist 1947). Litt. till T:s teologi och filosofi är oöverskådlig, se P. Mandonnet—J. Destrez, Bibliographie thomiste (Kain 1921); V. J. Bourke, Thomistic bibliography 1920—1940 (St. Louis 1945); Bibliographische Einführungen in das Studium der Philosophie 13/14: Thomas von Aquin (Bern 1950) och 15/16: Der Thomismus (Bern 1951). — Främst må nämnas M. Grabmann, Einführung in die Summa theologiae des hl. Thomas von Aquin (2 ed. Freiburg 1928); dens., Die theologische Erkenntnis- und Einleitungslehre des hl. Thomas von Aquin (Freiburg 1948); I. Backes, Die Christologie des hl. Thomas und die griechischen Kirchenväter (Paderborn 1931); K. E. Skydsgaard, Metafysik og tro (diss. Khvn 1937); dens., La connaissance humain d'après S. Thomas d'Aquin (i Classica et mediaevalia 1939); dens., Idealisme og realisme i thomismens gudserkendelse (i Festskrift til J. Nørregaard, Khvn 1947); J. de Finance, Étre et agir dans la philosophie de Saint Thomas (diss. Montpellier, Paris 1943); L. Johannesson, Kunskap och verklighet (diss. Göteborg, Lund 1944); R. Garrigou-Lagrange, art. Thomisme i Dict. de théol. catholique 15:2 (Paris 1946); E. Gilson, Le thomisme (53 ed. Paris 1948; huvudarbete); M. G. Manser, Das Wesen des Thomismus (3 ed. Freiburg 1949); 886