relser, där man betonade en personlig kristendom, såsom i puritanismen och metodismen i England samt pietismen (Francke) och herrnhutismen i Tyskland, där det lästa ordet tillskrevs en särskild betydelse. För att befordra traktatspridningen grundades i England 1698 »The Church of England Society for Promoting Christian Knowledge», och femtio år senare det interkonfessionella »Society for Diffusing Religious Knowledge among the Poor». Dessa sällskap utgöra de första ansatserna till kyrkliga arbetsorgan skilda från det traditionella kyrkolivet. Traktatspridningen gynnades av upplysningen, som arbetade för läskunnighetens utbredning och visade ett särskilt intresse för detta slag av folklig litteratur. Men samtidigt förflackades traktaternas religiösa innehåll och t. o. m. mot »Society for Promoting Christian Knowledge» riktades anmärkningen, att dess skrifter icke voro tillfredsställande ur evangelisk synpunkt. Inom den engelska evangelikalismen började man ta traktaterna helt i väckelsens tjänst. I varje publikation ville man klart framställa en syndares väg till frälsning. Bibeln och reformationens evangeliska innehåll skulle vara enda rättesnöret. Formellt skulle traktaten vara lättfattlig och underhållande. Enligt dessa riktlinjer grundades den 8 maj 1799 genom Rowland Hill, George Burder o. a. det interkonfessionella »Religious Tract Society», som stod i nära förbindelse med »London Missionary Society» och blev förebild för liknande institutioner i andra länder. I Tyskland hade redan Joh. Urlsperger år 1782 bildat »Deutsche Christentumsgesellschaft», som skarpt tog avstånd från rationalismen där och i Schweiz. Senare påverkades utvecklingen från England. BI.a. Wichern insåg traktatspridningens betydelse. Under 1800-talet upprättades talrika t. För t:s uppkomst i de nordiska länderna blevo skotten J. Patersons besök och insatser av den största betydelse. I Sverige hade redan sällskapet »Pro fide et christianismo» (1771) utgivit även kristliga folkskrifter. Med det engelska t. som förebild och tidtals med dess understöd grundades 1808 i Stockholm » Evangeliska Sällskapet». Dess förste ord- 933 [E TRAKTATSÄLLSKAP förande blev vicepresidenten G. A. Leyonmarck, sekreterare och verksamhetsledare den energiske pastor J. Waetterdahl. Sällskapets medlemmar stodo i allmänhet brödraförsamlingen nära. I början lät det även trycka biblar och Nya testamenten, men när 1815 Svenska Bibelsällskapet grundats, inskränkte man sig till att utge traktater. Ända till mitten av 1800-talet bedrevs denna verksamhet och småskrifternas spridning i Sverige var avsevärd. Även i Finland gav Paterson impulsen till ett t. 1818 grundades »Finska Evangeliska Sällskapet». Planen hade särskilt uppburits av tvenne präster, kyrkoherdarna G. Rancken och B. J. Ignatius. Med Waetterdahl stod tidtals en av 1800-talsväckelsernas ledande män, Henrik Renqvist, i nära förbindelse. Sällskapets förste ordförande blev ärkebiskop J. Tengström, och i motsats till utvecklingen i Sverige, där t. i hög grad uppburits av herrnhutare och dem närstående kretsar, bedrev »Finska Evangeliska Sällskapet» sin verksamhet helt under kyrkoledningens uppsikt och inom det organiserade kyrkolivets ram. Dess traktater vunno en vidsträckt spridning och torde ha påverkat landets religiösa utveckling under en betydelsefull brytningstid. Den personligt-uppbyggliga tendensen trädde tidtals i bakgrunden. Ännu under senare hälften av förra århundradet var t:s betydelse ganska stor. I Danmark kom ett t. till stånd 1820, till stor del tack vare pastor Bone Falck Rønne i Lyngby utanför Köpenhamn. I Norge grundades 1820 »Selskabet for christelige Undervisnings- og Andagtsbøgers Udgivelse» som en i organisatoriskt avyseende självständig avdelning av bibelsällskapet, då detta på grund av ekonomiskt understöd från Brittiska bibelsällskapet måste förplikta sig att endast utge biblar. 1832 bildades på initiativ av J. Paterson t. i ett flertal städer. Den norske Lutherstiftelse (se Det norske lutherske Indremisjonsselskap) verkade från 1868 i främsta rummet såsom t. Litt.: H. Rahlenbeck, art. Traktatgesellschaften (i Realencykl. f. prot. Theol, u. Kirche 20, 3 ed Leipzig 1908); W. Jones, The jubilee memorial of the Religious Tract Society (London 1850); S. 934