UNGDOMSARBETE Principerna för u. har utformats i de fyra bestämningarna: »Worship, Work, Fellowship and Edification», där tyngdpunkten i arbetet i församlingens ungdomsgrupp, »arbetslag» eller ungdomscell ligger i deltagandet i kyrkans gudstjänstliv och i kravet på enskilt böneliyv och där ungdomen fostras att som »lay-evangelists» själva taga initiativ i kyrkans utåtriktade u. Sitt stöd har ungdomen därvid i stiftens »Youth Councils» och Centralrådets olika utbildningsanstalter för ungdomsledare. De evangeliska kyrkorna ha icke haft u. som sitt privilegium. Den romersk-katolska kyrkan har arbetat planmässigt i u. och haft stor framgång däri. De katolska ungdomsorganisationerna ha sina rötter bl.a. i 1600-talets Mariakongregationer för ynglingar och ha fått stöd av flera påvar (t.ex. Pius XI i encyklikan »Divini illius magistri» 1929). De ha gärna inriktat sig på sammanslutningar av ungdom i olika yrken, såsom katolska lärlings- och gesällföreningar, skolungdoms-, student- och akademikerförbund o.s.v. Sin för hela den rom.-kat. kyrkan gemensamma sammanslutning har den manliga ungdomen i »Juventus catholica» och den kvinnliga i en sektion av Internationella unionen av de katolska kvinnoförbunden. I den ortodoxa kyrkan har zoe-rörelsen, d.v.s. de mycket framgångsrika lekmannabetonade förnyelsesträvandena inte minst i Greklands och Främre Asiens kyrkor betytt en nyinriktning för u. FEkumeniken har från första början beaktat u. och satt in sitt arbete ej minst på dess teoretiska problem. De världsomfattande ungdomsorganisationerna, KFUM och KFUK och främst Kristliga studentvärldsförbundet, ha starkt bidragit till ekumenikens inriktning på u. 1931 bildade »World Alliance»- och »Life and Work»-rörelserna (se Ekumenik) gemensamt » Joint Ecumenical Youth Commission». Med de nya och de förut nämnda tre världsorganisationerna bakom sig kunde den första » World Conference of Christian Youth» hållas i Amsterdam 1939, den andra i Oslo 1947, bakom vilken även Internationella missionsrådets ungdomsavdelning och »World Sunday School Associa- 1011 tion» stod som inbjudare, och den tredje i Travancore, Indien, 1952. Alltsedan grundandet har Kyrkornas världsråd haft ett särskilt »Youth department» med uppgift att inspirera u. i de olika kyrkorna. Litt.: Anna V. Rice, A history of the world’s young women’s Christian associations (New York 1947); P. Shedd, History of the World’s alliance of young men’s Christian association (London 1955); R. Rouse, The world’s student Christian federation (London 1948); S. de Dietrich, Världsstrategi. Kristliga studentvärldsförbundet 50 år (Sthm 1949); C. H. Plummer, Parochial youth group (London 1948); Youth’s job in the parish (London 1949); Handbuch für das evangelische Jungmännerwerk Deutschlands, hrsg. v. Ær. Stange 1—3 (Barmen 1927—31); L. Cordier, Evangelische Jugendkunde 1—3 (Schwerin 1925 —26); dens., Evangelische Pädagogik 1 (Schwerin 1932); dens., Die Christusbotschaft der Schrift und das Erziehungs- und Bildungswerk der christlichen Kirche 1 (Schwerin 1938). Sverige. Det u., som under 1800-talet utbyggdes i de evangeliska kyrkorna i det övriga Europa, satte tidigt spår i Sverige. Kristliga ynglingaföreningar och kristliga jungfruföreningar bildades sålunda vid 1800-talets mitt främst genom engelsk påverkan och på alliansbasis, den första i Jönköping 1855. Medlemmarna rekryterades mera från Evangeliska Fosterlandsstiftelsen* och de gryende frikyrkliga samfunden än från Svenska kyrkan. Då Fosterlandsstiftelsen senare på luthersk bekännelsegrundval bildade sina egna ungdomsföreningar, sammanslutna i De ungas förbund 1902, för vilka många präster arbetade, kom den frikyrkliga prägeln att överväga i ynglingaföreningarna. Sedan KFUM :s första förening bildats i Stockholm 1884 och dess riksförbund 1887, anslöto sig ynglingaföreningarna i regel till detta förbund och ombildades efter dess principer. Frikyrkorna bildade i stället sina egna ungdomsföreningar, först Baptistsamfundet (1904) och sist Svenska missionsförbundet* (1910). Även i KFUM, som blev vårt lands första kristna ungdomsorganisation av större räckvidd, ha alltid präster arbetat, men då KFUM i Sverige strikt höll sig till sin interkonfessionella linje och icke ville ansluta sig till visst sam- 1012