ristika. — Lokala kretsar av troende unga kvinnor sammanslöto sig 1896 till ett tvåspråkigt KFU K-förbund. I sitt arbete har detta lagt i dagen social ansvarskänsla och missionsintresse. Bland städernas unga kvinnor och skolflickor har det utfört en rik gärning. Dess förbindelse med kyrkan har varit lösare än vad fallet är med KFUM. De på 1890-talet tillkomna studentföreningarna bildade 1908 Finlands Kristliga Studentförbund (YKY). På hösten 1908 bildades Svenska studenters kristliga förening (SSKF) och år 1925 kristliga studentföreningen vid Åbo akademi (KSÄA). Senast tillkommet är det finska evangeliska studentförbundet (EYL), grundat i början på 1930-talet. Såväl finsk som svensk studentpräst är heltidsanställd. Svenskspråkig studenttidning är »Ad Lucem» och finskspråkig »Etsijä» (Sökaren) och »Kevätkylvö» (Vårsådd). Borgå stift* har ensamt i Finlands kyrka ett eget ungdomsförbund. Detta tillkom 1920 som en avläggare av den kyrkliga nyväckelsen i seklets början i Österbotten under namn av Kyrkans Ungdom. Genom stadgeändring blev det 1935 Borgå stifts ungdomsförbund: Kyrkans Ungdom, sedan ett förslag om ett för stiftet gemensamt ungdomsråd avvisats av Ev. U. Kyrkans Ungdom arbetar på församlingslinjen för personlig väckelse och frälsningstillägnan i trohet mot lokalförsamlingen. Målet är att alla kyrkans unga bleve vunna för ett liv med Kristus i kyrkan. Ett flitigt bruk av nådens medel tillrådes. Stiftspastorn för u. är förbundssekreterare och biskopen självskriven medlem i styrelsen. Förbundet ger ut tidningarna »Kyrkans Ungdom» och »Framåt», den senare för juniorer. Till förbundet äro 50 ungdomskretsar anslutna med c:a 4.000 medlemmar (1955). När Förstärkta biskopsmötet (FB) 1945 tillsatte Delegationen för ungdom sarbeteti Finlands kyrka, var detta ett led i efterkrigsårens andliga återuppbyggnadsverksamhet. Detta rådplägningsutskott består av representanter både för församlingarnas och föreningarnas ungdomsarbete och har till uppgift att så långt som 1021 UNGDOMSARBETE möjligt samla ungdomsvårdens skingrade skaror till gemensam aktion. Då det inte kunnat vara församlingarnas direkta u. till effektiv hjälp, tillsatte FB 1953 en ny organisation, Centralorganet för församlingarnasungdomsarbete. Till detta höra från vart stift en domkapitelsassessor och stiftspastorn för u. samt två aktiva ungdomsarbetare. Ordförande är en av FB utsedd biskop. Delegationen och Centralorganet ha senare förenats. Litt.: A. Rosenqvist, Kristet ungdomsliv och kyrkligt ungdomsarbete i Norden (Ekenäs 1938); C. Palmgren, Med Kristus i studentvärlden (Borgå 1944); P. Engberg, De nordiske folkehøjskoler (Købmandshvile 1955); Borgå stifts ungdomsförbund: Kyrkans Ungdom (Ekenäs 1936); Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland (Ekenäs 1951); Sv. Luth. Ev.-föreningen i Finland. Berättelse för 1954 (Lovisa 1955); ÄÅrsberättelse över Borgå stifts ungdomsförbund: Kyrkans Ungdoms verksamhet 1954 (Vasa 1955); Ylennä ristin lippu (Höj korsets fana, Helsingfors 1955); Förstärkta biskopsmötets protokoll 1945 och 1953; Kansanopisto-folkhögskolan (nr. 8—9 1955); Pentti I. Hissa, »Tuo poikasi tänne!» Poikien keskus palvelee seurakuntien poikatyötä (Järvenpää 1955). S. Mn Norge. Det förste u. i Norge ble etter forbilde av de tyske ynglingeforeninger stiftet i Christiania 1867 av cand. theol. Peter Hærem. I de fölgende årene fulgte ynglingeforeninger i en rekke byer, og i 1880 ble De norske Ynglingeforeningers Fællesforbund stiftet. Fra ca. 1880 begynte i en rekke menigheter ungdomsforeninger for unge av begge kjönn å vokse frem. Samtidig ble de förste forsök gjort på å få i gang arbeid blant unge piker. N o rges Kristelige Ungdomsforbund (NKUF) ble til i 1898 som en sammenslutning av ynglingeforbundet, ungdomsforeningene og Unge Kvinners kristelige Forening. NKUF tok bevisst sikte på å danne et konfesjonelt og kirkelig u. Unge Kvinners kristelige Samfund, som fulgte en bevisst interkonfesjonell linje, ble derfor stäende utenfor, men fikk kort levetid. De förste 20 år av NKUFs historie betydde en rivende vekst. Et fastere organisasjonsapparat, basert på »kretser», tok form. Egne 1022