UNGERN Mattias-kyrkan i Budapest, Ungerns gamla kröningskyrka, grundlagd 1015, förstörd och återuppbyggd 1250, fullbordad under 1400-talet. statliga förslaget om skolornas förstatligande. Den reformerta kyrkan gick dock med på detta och fick sitt fördrag klart under våren 1948. Den lutherska kyrkan och även den romersk-katolska ha emellertid bjudit motstånd. Resultatet blev processen mot de lutherska kyrkoledarna i september 1948. Biskop Lajos Ordass dömdes till fängelse och förlust av sitt ämbete. Den romerska kyrkans primas, kardinal Mindszenty, dömdes i december samma år tillsammans med en del ledande katoliker. Under intryck av dessa händelser pressades även den lutherska kyrkans synod till att godkänna fördraget med staten. Fördragets viktigaste punkter äro följande: 1) den statliga garantien av »fri religionsutövning»; 2) den statliga subventionens successiva avveckling inom 20 år; 3) de kyrkliga skolornas förstatligande (med symboliska undantag), dock med löfte om bibehållen obligatorisk religionsunder- 1027 visning i skolorna; 4) garanterande av den kyrkliga diakoniens arbetsmöjlighet; 5) de teologiska fakulteternas integritet vid universiteten. Mot fördragets försäkringar slopades den obligatoriska religionsundervisningen i skolorna i sept. 1949; de teologiska fakulteterna skildes från universiteten i sept. 1950; diakonissanstalterna upplöstes (liksom också romersk-katolska nunne- och munkordnar), och den kyrkliga diakonien begränsades. Både den reformerta och den evangelisklutherska kyrkan ha presbyteriansk-synodal författning. Kyrkoledningen utövas gemen- samt av lekmän och präster. Församlingar, kontrakt och stift styras av ett dubbelpresidium, näml. både lekmannainspektorer och präster, resp. biskopar. Den reformerta kyrkan har tre biskopsdömen, den evangelisk-lutherska har två. Högsta ledningen inom kyrkan innehas av en lekman som generalinspektor och den i ämbetet äldste biskopen. Den reformerta kyrkans synod fungerar såsom kyrkostyrelse, medan den evangelisk-lutherska kyrkans endast är lagstiftande. Den senare är sedan 1952 sysselsatt med en omarbetning av kyrkolagen. Fördelningen av befolkningen är i konfessionellt hänseende följande: omkr. 6.000.000 romerska katoliker; 1.954.000 reformerta med 1.650 präster; 427.614 ev.-luth. med 500 präster. Dessutom finnas grekisk katolska (unierade) och grekisk ortodoxa minoriteter. Baptister, metodister och pingstvänner ha också ett om än obetydligt antal trosbekännare. Litt.: H. Geduly—E. von Révész, Ungerns evangeliska kristenhet och kyrkans enhet (Sthm 1919); Hungarian protestantism, ed. by E. Révész, J. S. Kováts, L. Ravasz, (Budapest 1927; med utländsk bibliografi); L. S. Szeberényi, De protestantiska kyrkorna i Ungern (Svenska kyrkans årsbok 1934) ; D. Kosáry, Ungerns historia (Sthm 1944); V. Vajta, Den evangelisk-lutherska kyrkan i Ungern under åren 1934—1943 (Svenska kyrkans. årsbok 1944); The Hungarian Lutheran Church of to-day. A survey compiled for the Lutheran World Conference at Lund... (Lund 1947); K. Barth, Christliche Gemeinde im Wechsel der Staatsordnungen. Dokumente einer Ungarnreise 1948 (Zürich 1948); A. Bereczky, Die ungarische: 1028