UPPBYGGELSELITTERATUR Anmärkningsvärt är, att u. i äldre tider förmedlades till allmänheten på andra vägar än den profana litt., genom kringresande bokbindare på marknader, genom kolportörer 0.s.v. Antalet upplagor och exemplar översteg mycket ofta dem, som den profana litt. uppvisar, ehuru böckerna ofta gingo i arv och lästes av den ena generationen efter den andra. Andaktsböckerna utgöra på grund härav en av de viktigaste källorna till fromhetslivets historia, men först i våra dagar har den kyrkohistoriska forskningen mera systematiskt uppmärksammat detta material. Särskilt i Sverige har på sistone en rad unundersökningar tillkommit (se bibliografien), som genom en analys av andaktsböckernas innehåll och en kartläggning av deras spridning (med hjälp av självbiografiska vittnesbörd, upplagenotiser, bouppteckningarnas bokbestånd o.s. v.) givit viktiga forskningsresultat. För senare tid, med dess förvirrande och varandra korsande drag, saknas dock ännu nästan fullständigt undersökningar. All u. har ytterst sin källa i den Heliga Skrift, och särskilt Psaltaren hör till den äldsta kristna u. På ett mycket tidigt kristet stadium kommo härtill vissa k yr k ofäders skrifter och annan litt. (Hermas Pastor, martyrakter, helgonvita, legender* 0.s. v., se Oldkirkelig litteratur). Under m edeltiden lämna de stora teologerna viktiga bidrag till u., t. ex. Petrus Damiani, Anselm av Canterbury, Hugo av S:t Victor (»Soliloquium de arrha animae»), Bernhard av Clairvaux*, Bonaventura (»Incendium amoris», »Soliloquium», »Lignum vitae», »Diaeta salitus»), Thomas av Aquino, Jacob de Voragine, Tauler, Suso och framför allt Thomas à Kempis*, vilkens bok om Kristi efterföljelse har blivit en av världens mest spridda böcker. Mot slutet av medeltiden framkommer dessutom en ständigt växande ström av u., såsom psalterier, horae (tideböner), dödsbetraktelseböcker (Ars moriendi), Hortulus animae (Själens örtagård), Solatium animae (Själens tröst), vilka alla mer eller mindre ha sina utlöpare i modern katolicism. 1039 Från 1500-talet äro på katolskt håll att nämna Ignatius Loyola, Petrus Canisius, Theresia av Jesus, från 1600-talet Bellarmin, Scheffler (Angelus Silesius) och Alfons de Liguori. På 1700-talet stod den katolska u. under ett mycket starkt inflytande från upplysningen och vad då tillkom av u. fick endast en episodisk betydelse, men med den katolskt kyrkliga väckelsen kom ett betydligt uppsving, framför allt genom M. Sailer och dennes lärjungar. Av det stora antalet moderna delvis mycket högtstående, katolska andaktsbokförf. förtjäna att nämnas M. Meschler, P. W. Keppler och P. Lippert. Genom reformationen blev bibeln principiellt folkets förnämsta andaktsbok, men den fick i sin helhet såsom alltför dyr länge endast en mycket begränsad spridning. Men Luther var också angelägen att ersätta de vanliga katolska bönböckerna, framför allt de populära olika formerna av »Hortulus animae», och så tillkom bönboken av 1522, vilken dock till en början ej innehöll några böner av Luther själv (sådana tillades först i senare upplagor). Lilla katekesen avsågs också av Luther som bönbok och han tillfogade därför i denna morgon-, middags- och aftonböner. Samma år (1522) tillkom också genom Spalatins försorg en mera för individuella behoy anpassad bönbok, den första evangeliska, med valda stycken ur Luthers skrifter. I det följande kan utvecklingen på luthersk botten i stort sett följas av den framställning, härnedan ges med särskild hänsyn till Sverige. Sverige. Den evangeliska u. börjar med den katekismusbönbok, som sannolikt ingick redan i (numera veterligen ej bevarade) första sv. uppl. av Luthers lilla katekes 1537 och som under långliga tider trycktes tillsammans med evangelieboken och medföljde de flesta psalmbokseditioner och därför blev gemene mans vanligaste bönbok (den numera, sedan 1921, ny uppl. 1942, i evangelieboken ingående »En liten bönbok», liksom dennas separata fortsättning »Den svenska bönboken», 1933, är en nyskapelse). Ett mera mångskiftande innehåll, medtagande ett urval böner även från förreformatorisk tid, uppvisar »En ny kristlig bönbok utav de 1040