Tiden efter reformationsjubileet 1817 utmärkes teologiskt av ett stegrat intresse för Luther och de övriga reformatorerna. Denna starka strömning återspeglas också i u. Luthers kyrkopostilla hade visserligen utkommit i svensk övers. 1753, men först på 1800-talet kommer Luthers skrifter att verkligen slå igenom som folkläsning. Hans predikningar och andra skrifter omtryckas och översättas på nytt. (Kyrkopostillan säljes 1859 av Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, före utgivandet av en ny uppl., genom subskription i 36.000 ex.). Urval av Luthers produktion nå en stor popularitet; »Biblisk språk- och skattkammare», samlad ur Luthers skrifter, som utkom första gången 1847 (i ny övers. kallad »Andlig skattkammare»), »Evangelisk själaspis för hemmet», betraktelser för varje dag i året av J. L. Pasig (1849—51) och »Manna för Guds barn» (1870) ha sålunda utkommit i en mangfald uppl. Även Veit Dietrichs predikosamlingar, särskilt »Catechismi- eller barna-predikningar» (1843) mottogs med stor begärlighet. Den stora folkväckelsen på 1800-talet, som deltar i denna allmänna Lutherrenässans, har uppenbart stor del i den väldiga omfattning, som u. fick på 1800-talet. De stora svenska folkpredikanterna A. Elfving, L. Linderoth, H. Schartau*, P. Nyman m. fl. tryckas och spridas i uppl. på uppl.; ett intressant inslag i denna litt., utgör de populära själavårdande brevsamlingarna, framför allt av Schartau och Sellergren*. Till allmogens mest lästa predikanter hörde också K. G. Ekmansson, vars predikningar och skriftetal från 1795 till 1874 upplevde 12 uppl. För den dagliga andaktsläsningen blevo däremot Württembergteologen M. F r. Roos’ olika betraktelsesamlingar, framför allt »Huslig andaktsbok innehållande morgon och aftonbetraktelser för hvar dag i året m. sånger af Ph. F. Hiller» (1847, flera senare uppl.) och »Huslig uppbyggelsebok i morgon- och aftonböner för sex veckor» (»sexveckorsboken»), mycket älskade (16 uppl. 1939). Av Roos’ lärare J. A. Bengel lästes gärna »Bönestunder till Nya Testamentet» (1872, 12 uppl. 1910) och av K.H. Bogatzky »En liten dyrbar skattkammare 1045 UPPBYGGELSELITTERATUR för Guds barn» (1830; med ny titel »Dagliga betraktelser» 1932), vidare F. W. Krummacher (tysk reformert), J. E. Gossner m. fl. Ju närmare man kommer vår egen tid, desto svårare blir det att överblicka u. På sina håll ha väl in i det sista Luther, Arndt, Scriver, Roos m.fl. andra av de klassiska uppbyggelseförf. blivit lästa, men riktigt torde vara, såsom en förf. (Bolling) uttryckt det, att »fromheten i våra dagars Sverige i stor utsträckning fått sin utgestaltning av de uppbyggelseböcker, vilkas förf. bära namnen Schartau, Rosenius, Waldenström, G. Billing, J. A. Eklund, F. Hammarsten, N. Beskow, O. Ricard samt O. Hallesby och Sven Lidman». Bilden kompletteras något, om man nämner, att ay de talrika bönböckerna från det senare skedet G. Edéns »Bönebok för Guds barn» (1862, 15 uppl. 1930), P. A. Ahlbergs, »Bibliska skattkammare», som till 1930 sålts i 45.000 ex., brukats i. många hem som dagliga betraktelser. Av det senaste skedets bönböcker skall endast nämnas den av Sam Stadener, av material ur huvudsakligen kyrkans äldre böneskatter sammanställda fortsättningen på den lilla bönboken (jfr ovan »Den svenska bönboken» 1933) och D. Helander, »Bönbok» (1932), många senare uppl., övers. t. danska), » Nattvardsbok» (1945, flera senare uppl., övers. t. danska och norska) m. fl. Eljest utmärkes den senaste tiden av en oerhörd import av anglo-amerikansk populär u.; en ofantlig spridning fick t.ex. en liten uppbyggelseskrift av Chr. Newman Hall, »Kom till Jesus», som till 1930 endast på ett förlag utkommit i 322.000 ex. För äldre tider har en stor del av den ovan nämnda internationella u. varit gemensam för alla de skandinaviska länderna och fått ungefär samma spridning. Men i samtliga länder tillkommer, liksom i Sverige, ett särpräglat nationellt inslag. Då emellertid ämnet i övriga skandinaviska länder blivit mycket mindre behandlat än i Sverige och förarbeten i stort sett saknas, måste framställningen i detta hänseende inskränkas till några antydningar och en hänvisning till litt.-förteckningen. I Danmark ha t.ex. J. Brochmands postilla, skrifter av Grundt- 1046