Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Uppbyggelselitteratur
- Uppenbarelse
- Uppenbarelseboken
- Uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPFOSTRAN
vig* och Kierkegaard*, av J. P. Mynster*,
D. G. Monrad*, Vilh. Beck*, C. Skovgaard
Petersen, K. Jensen, O. Ricard och K. Munk
och flera andra under olika skeden ingått i
den allmänt lästa u. Av från svenska övers.
u. märkes skrifter av C. O. Rosenius, som
på sina håll och särskilt tidigare haft stor
spridning. (Regelbundet återkommande
översikter över dansk u. under de sista
årtiondena återfinnas i Kirkelig haandbog
1923 ff.) |
I Norge har, särskilt under 1800-talet och
utan motsvarighet i de övriga skandinaviska
länderna, inslaget av svensk u. varit
anmärkningsvärt stort. Ett flertal svenska
postillor översättas och spridas, såsom Retzius’
och Linderoths, samt framför allt skrifter av
Rosenius, vilka senare blevo mycket spridda
och lästa (se H.G. Heggtveit, Den norske kirke
i det nittende aarh., 2:2, 1912—20, s. 934 f.).
Mycket läst i uppbyggligt syfte blev givetvis
H. N. Hauge*. Allmänt spridda andaktsböc-
ker äro N. J. Laaches »Husandagtsbog»
(1883), Johs. Johnsons »Husandagtsbok»
(1915), J. Gleditsch’s* »Andagtsbok» (1912)
och talrika uppbyggliga skrifter av O.
Hallesby och L. Hope, för att utan anspråk på
fullständighet endast nämna några namn
(se f.ö. de sedan 1923 och 1925 ff. årligen
återkommande förteckningarna i Norvegia
sacra).
I Finlands u., som f.ö. utmärkes avy ett
anmärkningsvärt segt fasthållande vid
kyrkans äldre andaktsskatter, var J. Wegelius
postilla »Evangelii heliga ljus» länge mycket
spridd. Ännu läses på læstadianskt håll L. L.
Læstadius* »Kyrkopostilla». Skrifter av A.
Björkqvist, F. G. Hedberg* och J. Lagus
(hans brev utgjorde en motsvarighet till
Schartaus och Sellergrens brev i Sverige) ha
länge hört till den allmänt lästa u. i Finland.
I ruotsalainska pietistiska kretsar läses W.
Malmivaara (i synnerhet »Viestejä
vaivatuille») och, därtill även på andra håll,
E. W. Pakkala och inom den »evangeliska
rörelsen», utom Hedberg, J. Bäck och K. V.
Tamminen.
Litt.: C. J. Cosack, Zur Geschichte der
evangelischen ascetischen Literatur in Deutschland
(Basel—Ludwigsburg 1871); H. Beck, Die Erbau-
1047
ungsliteratur der evangelischen Kirche
Deutschlands. 1. Von Dr Martin Luther bis Martin
Moller (Erlangen 1883); dens., Die religiöse
Volksliteratur der evangelischen Kirche Deutschlands
(Gotha 1891); C. Grosse, Die alten Tröster. Ein
Wegweiser in die Erbauungsliteratur der evang.-
luth. Kirche des 16. bis 18. Jahrh.
(Hermannsburg 1900); R. Windel, Zur christlichen
Erbauungsliteratur der vorreformatorischen Zeit (Halle
1925); Helen C. White, English devotional
literature 1600—1640 (Madison 1931).
Sverige: B. Olsson, Äldre andaktslitteratur.
Bibliografisk hjälpreda (Meddel. fr. Kyrkohist.
arkivet i Lund. 5; Lund 1944); S. Estborn,
Evangeliska svenska bönböcker under
reformationstidevarvet (diss. Lund 1929); D. Lindquist,
Studier i den svenska andaktslitteraturen under
stormaktstidevarvet (diss. Lund, Sthm 1939);
B. Hellekant, Engelsk uppbyggelselitteratur i
svensk översättning intill 1700-talets mitt (diss.
Lund, Sthm 1944); B. Olsson, Från Martin
Luther till Sven Lidman. En historisk översikt över
andaktslitteraturen i svenskt fromhetsliv (Lund
1943); J. Holmgren, Norrlandsläseriet. Studier
till dess förhistoria och historia fram till år 1830
(diss. Lund, Sthm 1948); G. Lext, Bok och
samhälle i Göteborg 1720—1809 (Göteb. 1950).
Danmark: J. 0. Andersen, Dansk syn paa
fromhed og gudfrygtigheds øvelse i ældre
luthersk tid (i Th. Kingo’s Siunge-Koor, Khvn
1931); K. Gierow, Den evangeliska
bönelitteraturen i Danmark 1526—75 (diss. Lund 1948);
Middelalderens danske bønnebøger ... udg. af
det Danske sprog- og litteraturselskab 1 ff.
(Khvn 1946). Norge: H. G. Heggtveit, Den
norske kirke i det nittende aarh. 1—2: 1—2
(Oslo 1905—20). B. O.
UPPENBARELSE, se Åpenbaring.
UPPENBARELSEBOKEN, sc Johannes
Uppenbarelse.
UPPFOSTRAN. Med u. menas vanligen en
medveten handledning av växande ungdom
fram till självständighet i yttre och inre
avseenden. Som utgångspunkt för
utformningen av kristen u:s målsättning kan
ställas Jesu ord i Matt. 28: »Gån ut och
gören alla folk till lärjungar, döpande dem i
Faderns och Sonens och den helige Andes
namn, lärande dem att hålla allt vad jag
har befallt eder». I 2 Tim. 3:17 säges u:s
mål vara, att »en gudsmänniska kan bliva
fullt färdig, väl skickad till allt gott verk».
1048
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 3 01:43:01 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ntu/3/0538.html