UPPFOSTRAN vig* och Kierkegaard*, av J. P. Mynster*, D. G. Monrad*, Vilh. Beck*, C. Skovgaard Petersen, K. Jensen, O. Ricard och K. Munk och flera andra under olika skeden ingått i den allmänt lästa u. Av från svenska övers. u. märkes skrifter av C. O. Rosenius, som på sina håll och särskilt tidigare haft stor spridning. (Regelbundet återkommande översikter över dansk u. under de sista årtiondena återfinnas i Kirkelig haandbog 1923 ff.) | I Norge har, särskilt under 1800-talet och utan motsvarighet i de övriga skandinaviska länderna, inslaget av svensk u. varit anmärkningsvärt stort. Ett flertal svenska postillor översättas och spridas, såsom Retzius’ och Linderoths, samt framför allt skrifter av Rosenius, vilka senare blevo mycket spridda och lästa (se H.G. Heggtveit, Den norske kirke i det nittende aarh., 2:2, 1912—20, s. 934 f.). Mycket läst i uppbyggligt syfte blev givetvis H. N. Hauge*. Allmänt spridda andaktsböc- ker äro N. J. Laaches »Husandagtsbog» (1883), Johs. Johnsons »Husandagtsbok» (1915), J. Gleditsch’s* »Andagtsbok» (1912) och talrika uppbyggliga skrifter av O. Hallesby och L. Hope, för att utan anspråk på fullständighet endast nämna några namn (se f.ö. de sedan 1923 och 1925 ff. årligen återkommande förteckningarna i Norvegia sacra). I Finlands u., som f.ö. utmärkes avy ett anmärkningsvärt segt fasthållande vid kyrkans äldre andaktsskatter, var J. Wegelius postilla »Evangelii heliga ljus» länge mycket spridd. Ännu läses på læstadianskt håll L. L. Læstadius* »Kyrkopostilla». Skrifter av A. Björkqvist, F. G. Hedberg* och J. Lagus (hans brev utgjorde en motsvarighet till Schartaus och Sellergrens brev i Sverige) ha länge hört till den allmänt lästa u. i Finland. I ruotsalainska pietistiska kretsar läses W. Malmivaara (i synnerhet »Viestejä vaivatuille») och, därtill även på andra håll, E. W. Pakkala och inom den »evangeliska rörelsen», utom Hedberg, J. Bäck och K. V. Tamminen. Litt.: C. J. Cosack, Zur Geschichte der evangelischen ascetischen Literatur in Deutschland (Basel—Ludwigsburg 1871); H. Beck, Die Erbau- 1047 ungsliteratur der evangelischen Kirche Deutschlands. 1. Von Dr Martin Luther bis Martin Moller (Erlangen 1883); dens., Die religiöse Volksliteratur der evangelischen Kirche Deutschlands (Gotha 1891); C. Grosse, Die alten Tröster. Ein Wegweiser in die Erbauungsliteratur der evang.- luth. Kirche des 16. bis 18. Jahrh. (Hermannsburg 1900); R. Windel, Zur christlichen Erbauungsliteratur der vorreformatorischen Zeit (Halle 1925); Helen C. White, English devotional literature 1600—1640 (Madison 1931). Sverige: B. Olsson, Äldre andaktslitteratur. Bibliografisk hjälpreda (Meddel. fr. Kyrkohist. arkivet i Lund. 5; Lund 1944); S. Estborn, Evangeliska svenska bönböcker under reformationstidevarvet (diss. Lund 1929); D. Lindquist, Studier i den svenska andaktslitteraturen under stormaktstidevarvet (diss. Lund, Sthm 1939); B. Hellekant, Engelsk uppbyggelselitteratur i svensk översättning intill 1700-talets mitt (diss. Lund, Sthm 1944); B. Olsson, Från Martin Luther till Sven Lidman. En historisk översikt över andaktslitteraturen i svenskt fromhetsliv (Lund 1943); J. Holmgren, Norrlandsläseriet. Studier till dess förhistoria och historia fram till år 1830 (diss. Lund, Sthm 1948); G. Lext, Bok och samhälle i Göteborg 1720—1809 (Göteb. 1950). Danmark: J. 0. Andersen, Dansk syn paa fromhed og gudfrygtigheds øvelse i ældre luthersk tid (i Th. Kingo’s Siunge-Koor, Khvn 1931); K. Gierow, Den evangeliska bönelitteraturen i Danmark 1526—75 (diss. Lund 1948); Middelalderens danske bønnebøger ... udg. af det Danske sprog- og litteraturselskab 1 ff. (Khvn 1946). Norge: H. G. Heggtveit, Den norske kirke i det nittende aarh. 1—2: 1—2 (Oslo 1905—20). B. O. UPPENBARELSE, se Åpenbaring. UPPENBARELSEBOKEN, sc Johannes Uppenbarelse. UPPFOSTRAN. Med u. menas vanligen en medveten handledning av växande ungdom fram till självständighet i yttre och inre avseenden. Som utgångspunkt för utformningen av kristen u:s målsättning kan ställas Jesu ord i Matt. 28: »Gån ut och gören alla folk till lärjungar, döpande dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn, lärande dem att hålla allt vad jag har befallt eder». I 2 Tim. 3:17 säges u:s mål vara, att »en gudsmänniska kan bliva fullt färdig, väl skickad till allt gott verk». 1048